Amerikanskt intresse för svensk ledarskapsmodell
Internationellt Den svenska ledarskapsmodellen ger goda förutsättningar för engagerade medarbetare. Det är en av anledningarna till att Harvard University nu inlett ett samarbete med svenska ledarskapsutbildare.
Sverige är ett litet land, men det internationella intresset för den svenska ledarskapsmodellen är stort just nu. En av de som märkt av intresset för svenskt ledarskap är utbildningsföretaget SelfLeaders, som precis inlett ett samarbete med Harvard University.
– Många ser att det är helt nödvändigt att hitta nya sätt att leda på som är mindre hierarkiskt och som är bättre på att ta vara på medarbetarnas engagemang. Här har vi i Sverige många goda förebilder genom exempelvis Spotify, Klarna och Ikea, säger Jan Artem Henriksson, medgrundare till SelfLeaders som startade som en kurs i självledarskap på Handelshögskolan i Stockholm för åtta år sedan.
– Vi såg att det fanns ett gap mellan det vi lär ur inom motivationsteori om hur människor presterar som bäst och hur det ser ut i praktiken. Idag hjälper vi organisationer att arbeta med värderingsdrivet ledarskap och skapa kulturer där alla är ledare.
Alla är ledare
Forskning från tredje vågens KBT visar att just tydligheten kring personliga värderingar är central för att öka engagemang, samarbete och ett ansvarstagande, något som allt fler innovativa företag tar vara på i sitt värderingsarbete. Jan Artem Henriksson förklarar att självledarskap passar bra i komplexa system där cheferna inte kan ha full kontroll över verksamheten på egen hand. I många branscher är det helt avgörande.
– Företag som tappar i medarbetarengagemang riskerar att tappa duktiga medarbetare, och det har man inte råd med.
Poängen med självledarskap är att se alla medarbetare som ledare. Ledningens roll är att sätta ramarna och tydliggöra riktningen så att medarbetarna själva kan leda sitt arbete framåt, men även att underlätta för medarbetarna att växa och utvecklas genom att hjälpa dem att bli medvetna om sina egna drivkrafter.
Medarbetare vill tänka själv
Istället för att ledningen tar fram värderingar som alla i verksamheten förväntas ta till sig, så vänder man på steken och låter varje individ hitta sina värderingar och koppla dem till till de gemensamma värderingarna och sitt bidrag till verksamheten.
– Många ledare leder på ett gammalmodigt sätt, där man försöker trycka ner organisatoriska värderingar till medarbetarna. För att öka engagemanget bland medarbetare behöver man istället koppla organisationens värderingar till de individuella värderingarna.
Anledningen till att Sverige är pionjärer på detta område är flera. Att vi har mer platta organisationer och kort så kallat ”power distance”, det vill säga att alla kan prata även med höga chefer, är en viktig anledning. Men även att vi är ett av de länder som fokuserar mest på självförverkligande.
– Vi vill göra saker som är roliga och meningsfulla. Medarbetarna köper inte längre den gamla idén om att chefen ”tänker” och medarbetaren ”gör”. Därför har vi i Sverige en fördel och kan snabbare anamma idéerna om värderingsstyrning, säger Jan Artem Henriksson.
Tre avgörande faktorer för ett självledarskap:
- Att högsta ledningen tar detta på allvar är helt avgörande. De behöver utveckla sitt eget självledarskap och låta det genomsyra sitt sätt att leda verksamheten.
- Ritualer och rutiner. Hitta situationer i vardagen där självledarskapet kan synliggöras. Lyft fram positiva exempel där man exempelvis lever värdegrunden. Inled alla möten genom att deltagarna checkar in – vad är viktigt för mig just nu och varför?
- Prata om ledarskapet. Byt ut det gamla chefsidealet. Diskutera och tydliggör hur ni vill att ledare ska vara – vad är vårt ledarskapsideal, vad är en bra chef?
