Samvetsstress – en effekt av vår tids kultur?
Samvetstressen breder ut sig och har blivit en stor stressfaktor inom människonära yrken. Kanske underskattar vi betydelsen av dialoger på dagens arbetsplatser?
Samvetstressen breder ut sig och har blivit en stor stressfaktor inom människonära yrken. Kanske underskattar vi betydelsen av dialoger på dagens arbetsplatser?
Sedan utredningen Kvalitet i välfärden – bättre upphandling och uppföljning blev klar har olika aktörer kommenterat utredningen. Swedish Standards Institute, Sis, är en av dem som efterlyser en fördjupad dialog om kvalitetsutveckling inom välfärdsområdet.
Jag såg en presentation om förändringskurvan idag. Ni vet den där i fyra faser där förändring börjar med reaktion och chock, följs av motstånd, går via acceptans över i undersökande av möjligheter och slutligen landar i engagemang. Jag såg den bekanta kurvan, men slogs av en ny reaktion.
Förändring. Jag vet inte hur du känner för det ordet, men för mig innehåller det en blandning av hopp, nyfikenhet och förväntan blandat med oro, osäkerhet och otrygghet.
För många år sedan arbetade jag som kvalitets- och miljöansvarig i ett börsnoterat företag. Varje kvartal skulle ett bra finansiellt resultat visas upp för aktieägarna. Då var det svårt att få ledningen att satsa på investeringar i kvalitetsarbetet som skulle ge god effekt och lönsamhet, men på längre sikt.
Under våren avser regeringen – med stöd av Vänsterpartiet – att lägga fram en proposition med förslag om vinsttak för privata bolag inom skola och omsorg, en proposition som troligen helt kapitulerar inför kvalitetsmätningar och högre kvalitetskrav. Det är ett orimligt och djupt oroande ställningstagande.
Statistik kan vara ett kraftfullt verktyg i kvalitetsarbetet, men vi pratar alldeles för sällan statistik på våra arbetsplatser. Varför är vi så rädda för statistik, undrar Ingemar Sjöström.
När vi läser om organisationer som på bara några år har lyckats vända negativa resultat inom kundnöjdhet, medarbetarnöjdhet och ekonomi till väldigt bra resultat, blir vi förstås nyfikna. Hur har de gått tillväga? Kan det finnas ett recept för framgång?
Vad händer med en värld där digitaliseringen skapar möjligheter för människor att mötas på nya sätt och utbyta tankar, erfarenheter och kunskap? undrar KM:s krönikör Joakim Storeide.
Kartor, noter och ritningar. Tre visuella sätt att överföra kunskap som fungerat genom alla tider. Ändå envisas vi idag med att använda ord i nästan allt vi gör, manualer, beskrivningar och processer. Det kanske inte är så konstigt att vi tappar människors engagemang och förståelse på vägen?
Hållbarhetsbegreppet blir allt viktigare i dagens verksamheter. För att uppnå de avgörande förändringarna behöver vi en ny utgångspunkt för hur vi arbetar med hållbarhet i våra organisationer skriver Lars Sörqvist, som förespråkar ett mycket starkare mikroperspektiv på hållbarhetsarbetet.
Digitaliseringen förändrar, förnyar och hittar lösningar vi tidigare bara fantiserade om. Men för att lyckas med digitala satsningar – oavsett om det handlar om att möta sina kunder via nya kanaler eller att automatisera arbetsuppgifter – så handlar det i slutändan om människor.
Nyhetsbrevet är helt gratis och du kan när som helst avsluta prenumerationen.