Bra måste ständigt bli bättre

Att förbättra och bli bättre är en utmaning. Hur svårt det är att bli bättre beror givetvis på hur stora och komplexa problemen är som behöver lösas. Detta påverkas bland annat av hur bra verksamheten redan är.

Man kan jämföra med fysisk träning. För den som inte tidigare tränat är det ganska enkelt att uppnå en förbättring av konditionen. Om man genomför någon form av långvarig fysisk aktivitet som höjer pulsen minst tre till fyra gånger i veckan, sker med stor säkerhet konditionsförbättringar. För en idrottare som tävlar på elitnivå krävs oerhört mycket mer för att uppnå förbättringar. Detta gäller såväl intensitet, omfattning och gedigen kunskap om hur man tränar.

På samma sätt påverkas svårigheterna att utveckla en verksamhet och dess processer. För en verksamhet som nyligen startat sin kvalitetsutveckling räcker det sunda förnuftet långt, medan det för en verksamhet som redan uppnått en god förmåga att leverera kvalitet krävs betydligt mer.

Många företag och organisationer har idag kommit ganska långt i sin kvalitetsutveckling. De flesta verksamheter har över åren initierat en mängd olika program och initiativ för att förbättra, effektivisera och utveckla. Dessa har bidragit till kunskapsutveckling och ökad förmåga att arbeta med förbättringar. Många ”lågt hängande frukter” är skördade sedan länge. Den genomsnittliga nivån är god även om mycket alltid kommer att finnas kvar att göra då förbättringsarbete är en resa utan slut.

För att bara hålla sig på en anständig och acceptabel nivå, utifrån dagens allt mer krävande kunder, är kraven tuffa. De flesta organisationer skulle dock inte existera idag om de inte hade utvecklat en nödvändig förmåga att möta dessa krav. Detta medför dock att det behövs än mer sofistikerade metoder för att dessa organisationer ska kunna förbättras ytterligare framöver.

Behovet av kompetens och kunskap avseende kvalitets- och förbättringsarbete ökar därför kontinuerligt över tiden i takt med att nivån höjs. Den kunskap som var tillräcklig en gång i tiden räcker inte alls för att driva nödvändiga förbättringar idag och den kunskapsnivå som kommer att krävas i framtiden för att nå framgång kommer att vara än högre. Det är därför oerhört viktigt att kontinuerligt utveckla den tillgängliga kvalitetskompetensen i verksamheten.

Ett ytterligare skäl till att betydande insatser krävs är att den befintliga kompetensnivån idag är relativt låg inom kvalitetsprofessionen. En viktig orsak till detta är att få kvalitetsprofessionella har fått möjlighet att inleda sin yrkeskarriär med en akademisk grundutbildning i kvalitet på högskolan. Om man jämför med andra stödprofessioner så som ekonomi, hr eller it blir detta påtagligt då de flesta som är verksamma inom sådana områden vanligen har minst 4-5 års högskoleutbildning inom sitt sakområde. Något som idag är ganska få förunnade inom kvalitetsprofessionen.

Utbildning och lärande har därför en mycket stor betydelse för framgång inom kvalitet, förbättringsarbete och kundorienterad verksamhetsutveckling. En avgörande fråga är vilken kunskap som krävs inom kvalitetsprofessionen för att kunna bedriva ett framgångsrikt arbete. I en del länder har sedan länge nationella ”body of knowledge” och personcertifieringar upprättats. Detta gäller bland annat i USA, Japan och Kina. På denna front ligger Sverige och Europa efter. På min personliga blogg www.larssorqvist.com finns ett flertal inlägg som redogör för vad denna kvalitetskompetens innefattar.

I senaste numret av Kvalitetsmagasinet kan du även läsa en intervju med mig som handlar om den pågående framtagningen av en ny gemensam europeiska kompetensnorm gällande förbättringsarbete.

Lycka till med lärandet!

Lars Sörqvist
Vd, Sandholm Associates
Docent, Kungliga Tekniska Högskolan