Från framgångsfaktor till överlevnadsfaktor

Kvalitet har länge varit en viktig framgångsfaktor för många företag och organisationer. Att möta kundernas behov och förväntningar har alltid haft en avgörande betydelse för huruvida en verksamhet lyckas nå sina mål eller ej. Idag håller kvalitet på att omvandlas till en än mer betydelsefull faktor. Kvalitet blir allt mer inte bara en framgångsfaktor utan även en ren överlevnadsfaktor. Och denna utveckling går snabbt. Till detta finns flera skäl.

Ytterst handlar det om hållbarhet. Ska vi kunna utveckla ett hållbart samhälle där även kommande generationer ska kunna leva ett gott liv krävs stora omställningar.

I dagens debatt ligger fokus nästan uteslutande på hur vår konsumtion behöver minskas eller ställas om. Något som inte är helt enkelt då befolkningen på vår planet ständigt ökar. Idag finns 7,4 miljarder människor på jorden och FN:s prognoser pekar på att vi kommer att vara närmare 10 miljarder 2050, något som givetvis ökar behovet av resurser. Utöver detta sker idag en positiv utveckling av levnadsstandarden i många fattiga länder, vilket också medför att än mer resurser konsumeras.

När man diskuterar hållbarhet talas det nästan uteslutande om ekologiska aspekter så som klimatomställningar, föroreningar och utsläpp. Hållbarhetsbegreppet är dock betydligt mer omfattande än detta. FN definierar hållbarhet utifrån Bruntlandrapporten som utgår ifrån de tre dimensionerna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Därigenom blir arbetet än mer komplext, då det kan föreligga vissa motsatsförhållanden mellan dessa. Om man minskar konsumtionen för att förbättra ekologisk hållbarhet kan detta medföra att den ekonomiska hållbarheten minskar som följd av att företagens försäljning minskar. Något som i sin tur kan leda till minskad social hållbarhet som följd av att tillgången på arbetstillfällen minskar, vilket kan resultera i ökad arbetslöshet och fattigdom.

Hållbarhet handlar om hur vi hushåller med att förbruka ändliga resurser så att även framtida generationer ska kunna leva ett gott liv. Kvalitet handlar om hur vi skapar rätt kundvärde med minsta möjliga resursåtgång. I detta finns många intressanta beröringspunkter. Vi vet idag att slöserierna i de flesta processer är enorma om man studerar dessa utifrån ett värdeskapandeperspektiv. Stora dolda kvalitetsbristkostnader finns i våra verksamheter. Detta utgör en fantastisk möjlighet att hushålla med resurser och bibehålla förmågan att skapa värde även i framtiden. Genom en sådan fokus skapas dessutom god ekonomisk hållbarhet i våra verksamheter och förutsättningar för ökad social hållbarhet.

Kvalitet och ständiga förbättringar är därför en viktig grund för en hållbar samhällsutveckling.

Ett annat skäl till att kvalitet håller på att omvandlas till en överlevnadsfaktor för våra västerländska verksamheter är att länder som Kina, Indien och Sydkorea idag gör stora framsteg kvalitetsmässigt som en följd av många års långsiktigt och systematiskt arbete med förbättring och kvalitetsutveckling.

Situationen påminner mycket om vad som hände i Japan under 1950- och 1960-talen. Något som kom att påverka västerländsk industri dramatiskt under 1970- och 1980-talen då många framgångsrika japanska företag passerat sina västerländska konkurrenter kvalitetsmässigt. Vissa branscher gick i det närmaste under i väst. Exempel på sådana branscher är kamera- och hemelektronikindustri. Ytterst få västerländska aktörer finns idag kvar inom dessa områden. Andra branscher lyckades lyfta sig och komma tillbaks. Det gäller till exempel bilindustrin.

I Kina pågår idag en imponerande kvalitetsutveckling med en ambitiös 10-årsplan i botten. Både landets regering och ledarna i många företag är starkt engagerade i arbetet. Målsättningarna är tydliga. År 2025 ska kinesisk kvalitet vara i nivå med den kvalitet som västerländska företag levererar. År 2050 ska Kinesiska varor och tjänster vara kvalitetsledande och ”brand of China” ska stå för det bästa som finns att köpa. Redan idag börjar vissa tecken skönjas. Huawei har till exempel på kort tid förbättrats från ett företag som tillhandahållit billiga kopior till ett teknikledande företag som allt mer hotar Ericssons existens. Geely utvecklas snabbt i fordonsbranschen med sina olika varumärken. Kinesiska banker tar enorma finansiella marknadsandelar. Alibaba är en enorm spelare inom e-handel. Och många fler framgångsrika kinesiska verksamheter är på väg.

Själv har jag en roll som officiell rådgivare till det kinesiska kvalitetsarbetet så jag har fått en ganska bra insyn i detta arbete. Jag är mycket imponerad över den ambition och målmedvetenhet jag ser. Någon motsvarighet till detta har jag personligen inte sett någon annanstans.

Även i Indien och Sydkorea sker en mycket snabb kvalitetsutveckling. Inte på samma sätt, statligt uppbackad och genomtänkt som i Kina, utan istället med en mängd stora företag i täten. Tata Groups kvalitets och business excellence arbetet är till exempel bland de vassaste som finns i världen idag.

Utöver detta finns det en rad andra faktorer som över tiden utvecklas på ett sådant sätt att det blir än mer kritiskt att hålla rätt kvalitet på de varor och tjänster som levereras. Kunder blir generellt allt mer medvetna och kunniga samt får en allt starkare maktposition. Kunskap om brister och fel sprids allt snabbare via internet och social media, vilket gör det dyrare och dyrare att göra fel. Våra processer utvecklas mot högeffektivitet där allt onödigt och överflödigt tas bort, vilket å andra sidan gör dem mer störningskänsliga. Detta tänker jag inte avhandla djupare här men vill du läsa mer om detta är du välkommen att besöka min privata blogg www.larssorqvist.com där jag skrivit ett antal inlägg och artiklar om detta.

Sammantaget ser jag en tydlig bild där kvalitet över tiden blir allt viktigare både för att nå framgång och för att överleva. Idag ser jag dock inte att förståelsen för detta finns i många verksamheter. Ledningsgrupper, styrelser och politiker driver inte de kvalitetsrelaterade frågorna på det sätt som de borde göra. Ofta saknas till och med kompetensen gällande kvalitet i dessa grupperingar. Om vi inte snabbt lyfter kvalitetsfrågan allra högst upp på agendan är jag personligen mycket orolig för att detta kan komma att stå oss mycket dyrt i en inte allt för avlägsen framtid. I ett negativt scenario är det ganska troligt att mängder med verksamheter kommer att gå under och att vi kan komma att hamna i en kris vars omfattning och konsekvenser vi aldrig tidigare sett.

Min övertygelse är dock stark att det inte behöver bli så om vi skärper till oss. Vi har egentligen mycket goda förutsättningar i Sverige med vår öppenhet, icke-hierarkiska organisationer, kreativitet och hög kompetens som saknar motsvarighet i världen. För att dra nytta av allt detta krävs dock ett helt nytt ledarskap som fullt ut är grundat i kvalitet och ständiga förbättringar!

Lars Sörqvist
Vd, Sandholm Associates
Docent, Kungliga Tekniska Högskolan (KTH)
Vice President, International Academy for Quality (IAQ)

 Vem är Lars Sörqvist? ”Kvalitetsfrågan måste tas på största allvar”