Från hjärna till hjärta

Från att ha dragit in en supersaftig lön i sin roll som vice vd på en hedgefond till att servera bacon och snutkaffe på en diner. Boken och filmen Waffle street är baserad på en sann historia om en ung finanssnubbe som fick gå på stående fot när den ekonomiska krisen slog till 2009. Som arbetslös växte känslan att ”göra rätt för sig”. Och att servera våfflor och lära känna människor han aldrig tidigare kommit i kontakt med fick honom att inse att det finns andra värden i livet men framför allt – i arbetslivet.

De senaste åren har vårt mest komplexa organ hjärnan kommit upp i vart och vartannat sammanhang. I böcker, föreläsningar och utbildningar får vi förklarat för oss varför vi agerar och reagerar som vi gör i allt från beslutsfattande till hur vi hanterar vår mejlkorg. Amygdala, reptilhjärna och retikulära aktiveringssystemet är uttryck vi slänger oss med i vardagssamtal. Neurovetenskap kan aldrig ha varit mer populärt.

Samtidigt tågar begrepp som meningsfullhet och medkänsla in med full kraft i arbetslivet. Värden som tidigare ansetts ”mjuka” har blivit en förutsättning för att göra ett bra jobb. Att leda en organisation utan medarbetare som känner mening i arbetet ger inte framgång. Att leda en organisation utan ett tydligt högre syfte lockar inte talanger. Hjärna och hjärta behöver korrelera.

I Universums studentundersökning Företagsbarometern där över 24 000 universitets- och högskolestudenter röstar fram sin arbetsgivardröm står det klart att de söker en arbetsgivare som tydligt kommunicerar ett högre syfte med sin verksamhet. Viktigast för studenterna är att uppnå balans mellan arbete och privatliv, att vara trygg och säker i sitt arbete och att vara hängiven en god sak eller känna att man tjänar ett högre syfte.

Även Great place to work som korar Sveriges och Europas bästa arbetsplatser utifrån medarbetarnas egna omdömen visar att en stark känsla av sammanhang och mening har stor betydelse. Att ha roligt på arbetsplatsen är grunden för att uppfatta sin arbetsplats som utmärkt.

Detta ställer stora krav på dagens arbetsgivare att inte ägna allt sitt fokus på externa frågor. Finns inte en god kultur och samhörighet blir det långt tuffare att genomföra strategier och nå mål.

Känslor på arbetsplatsen är inte längre något att ta hänsyn till, ett nödvändigt ont. Känslor ska främjas och tas tillvara. Känslor ska gro, vattnas och växa.

I en stor studie hos Google, som fortfarande ses som mångas studenters våta arbetsplatsdröm, visar en stor undersökning att psykologisk trygghet är den viktigaste faktorn för att skapa framgångsrika team. I praktiken innebär psykologisk trygghet att alla kommer till tals ungefär lika mycket, att det finns en vilja att hjälpa varandra och att alla teammedlemmar vet att man inte riskerar att bli förödmjukad eller straffad, känslan av empati är stark.

För Google blev det viktigt att skapa en kultur av psykologisk trygghet i hela företaget, men det är svårt att implementera. Det går att påtala vikten av att lyssna till varandra, ta hänsyn och uppmärksamma när kollegor verkar osäkra och upprörda, men hur gör man det naturligt och bestående? Som det står i forskningsartikeln så har medarbetarna på Google blivit mjukvaruingenjörer just för att de vill undvika att prata om känslor. Samtidigt visade projektet tydligt att ingen vill ta klistra på sig en jobbmask när de går till jobbet, medarbetarna vill inte lämna sitt inre liv innanför hemmets trygga vrå. Medarbetare behöver kunna prata om saker som tynger och glädjer dem och inte bara fokusera på effektivitet och produktion.

Allt fokus på hjärnan har gett oss en bas att stå på för att underlätta arbetslivet. Men vi får inte låta det bli kallt och kliniskt och skymma mer varma begrepp och tankar, även om dessa är långt svårare och luddigare att jobba med. Trots allt är det ju ändå i hjärnan som vårt känslocentrum sitter.