Hoppet lever för en kvalitetsrenässans
Förbättringsarbete Drygt ett år har gått sedan den reviderade versionen av Iso 9001 publicerades och om mindre än två år ska alla ha gått över till den nya. Det pågår därför en febril aktivitet ute i Kvalitetssverige. Den nya standarden har skakat om både ledningsgrupper och vd:ar som nu ställt sig i frontlinjen för kvalitetsarbetet. Eller?
Lite förvånade blev vi på redaktionen när vi insåg att endast 7 procent av alla Iso 9001-certifikat i Sverige har gått över till den nya versionen. Resten, 93 procent, har i bästa fall börjat fundera på hur övergången ska gå till. Många avvaktar, andra ser inte förändringarna som något avgörande för just deras verksamhet.
Visst, för många innebär den nya standarden inga större förändringar. Men, den öppnar för nya möjligheter för den som vill ta chansen till förändring. Mindre dokumentation, bättre koppling till affärer och verksamhetsnytta och ett tydligt budskap till ledningen att vara drivande i arbetet.
Och goda exempel finns. Danderyds sjukhus, som är en av de verksamheter som i år tagit steget till certifiering, såg snabbt möjligheterna i 2015-versionen. Enklare och mer utrymme för eget tänkande, tycker de. Även vd:n är lyrisk. Hans entusiasm för kvalitetsarbetet kan nog göra vilken kvalitetsansvarig som helst avundsjuk.
Vilka effekterna av förändringarna blir i praktiken är för tidigt att sia om, en viktig faktor i ekvationen är hur revisorerna väljer att tackla dem. Hur kommer de att bedöma ledningens engagemang? Hur kan de säkerställa att verksamheten lever upp till standarden när kraven på dokumentation minskat? Nya Iso 9001 blir en utmaning även för revisorerna och deras sätt att arbeta.
Några har gjort det, fler är på gång. Men helt klar är att förväntningarna på nya Iso 9001 fortfarande är höga, både bland användare och revisorer. Hoppet lever för en kvalitetsrenässans.
