Innovation ett tomt modeord

Idag ska varje enskild medarbetare inte bara göra sitt jobb, utan dessutom sträva efter att ständigt förbättra det och helst bidra till en positiv utveckling för hela organisationen. Vara en innovatör med andra ord. Undersökning efter undersökning visar att det bubblar av idéer, men att det brister rejält när de ska förverkligas. Innovationerna blir aldrig… just det, innovationer.

I våras undersökte Kairos Future innovation i svenska företag. 224 toppchefer och strateger deltog och sex av tio angav att de lägger större resurser på innovationsprogram idag än för fem år sedan och att större satsningar väntar. Varannan svarande anser också att innovation är något som hela organisationen bör ägna sig åt och att involvering av kunder, konsumenter och partners kommer att vara standard inom några år.

Men trots tilltron till innovation är det endast en av fyra som har en process för hur arbetet ska bedrivas, lika många saknar det helt och hållet. Förutom brist på processer är också personalens tidsbrist ett stort hinder. För att nå goda resultat krävs systematiska innovationsprocesser och en modell för så kallad öppen innovation, att medarbetare och kunder enkelt, naturligt och roligt kan bidra.

Vad som har startat innovationshetsen är svårt att säga, men tankarna glider snabbt över till det monstruösa intresset för Googles företagskultur.

Google är häftigt. Google är innovativt. Alla vill vara Google. Det de flesta dock verkar glömma bort är att jättens medarbetare har frigjort tid till att vara innovativa. Här finns resurser och välfungerande processer. Innovation är också en av värderingarna som företaget vilar på. Vanligare är nog en medarbetaruppmaning som: ”Just det, och så ska ni vara innovativa också!”

Chalmersforskaren Annika Steiber befann sig på plats hos Google i nästan ett år för att för att studera hur företaget upprätthåller en hög innovativ förmåga.

– Mjuka faktorer spelar en oerhört stor roll, framför allt den företagskultur som grundarna bar med sig från början och som sen har utvecklats medvetet för att styra hela företaget mot ständig innovation, sade hon när avhandlingen lades fram.

Ytterligare en framgångsfaktor är att Google lägger stort fokus på att få in rätt individer i företaget och att utveckla dem. Stora resurser läggs på omfattande rekryteringsprocesser där många medarbetare får tycka till. På det sättet kommer människor från olika bakgrunder och med olika erfarenheter in i företaget samtidigt som de odlar en gemensam värdegrund. Kulturen stödjer också fortlöpande förbättringar av befintliga produkter och processer och förväntan på ständig förnyelse och förbättring skapar dynamik. Exempelvis inventeras produktportföljen återkommande, vilket gav upphov till Youtube, Android och Google TV adderades till sökmotorn. Planeringen tar också utgångspunkt i 70–20–10-regeln som innebär att 70 procent av tiden läggs på kärnverksamhet, 20 på projekt relaterade till kärnverksamhet och 10 procent på projekt som inte behöver ha med kärnverksamhet att göra.

Annika Steiber hävdar i avhandlingen att det är inställningen och sammansättningen hos den högsta ledningen och styrelsen som är grunden bakom Googles drivkraft för innovation. Och värderingarna som är väl integrerade i ledarskapsstil, organisationsstruktur, processer och incitament.

Ytterligare en anledning till tron på innovation är tvära kast och snabba förändringar både gällande kunder, konkurrenter och marknad. Det handlar om att hänga med.

Trendanalytiker menar att vi nu lämnar industriella principer bakom oss och träder in i en ny era – tankeeran. Här är det just helhetskoncept, innovation och värdeskapande som är grundpelare. För att överleva behöver vi suga ut mesta möjliga ur våra medarbetare. Och kunder. Vi behöver tillgång till deras idéer, önskningar och innersta tankar för att kunna ligga steget före, eller i alla fall för att springa i samma takt. Hamnar man i bakvattnet är slaget förlorat.

Men måhända handlar kanske innovationsjakten också om begreppsförvirring. Innovation är ett långt hippare begrepp än ständiga förbättringar. Men egentligen handlar det ju om en kombination av mindre förbättringar i vardagen och de stora innovationerna i form av helt nya produkter och tjänster. Att arbeta med förbättringsarbete låter inte lika storslaget som att vara innovatör, men kanske ger det en mer rättvis bild till varje medarbetares engagemang och uppdrag? Oavsett om vi kallar det innovation, kreativitet eller förbättringsarbete är förutsättningen just tid och processer. Annika Steiber sätter fingret på det i avhandlingen om Google: Innovativa och framgångsrika företag tenderar att tappa innovationsförmågan när nya regler och rutiner som ska effektivisera den dagliga verksamheten träder in. Ofta lägger de krokben för förmågan till förnyelse.