LE mot ANdra

För många år sedan arbetade jag i en koncern där modellerna avlöste varandra, en ny om året ungefär, och vi höll ständigt på att utbilda oss i någon ny modell med nytt tänk. Jag landade till slut i att det kanske inte var så stor skillnad mellan modellerna. Alltid fokus på kunden och därtill enkla processer som är så platta och så korta som möjligt. Syftet var ju ofta detsamma, arbeta smartare och därmed också effektivare vilket leder till kostnadsreduceringar. Vägen dit kunde bara se lite olika ut.

Det gläder mig att det idag inte verkar finnas samma modellhysteri, utan man plockar mer godbitarna från de olika modellerna eller väljer en och håller fast vid denna under en längre tid. Personligen har jag alltid gillat Iso-standarderna bäst, sunt förnuft i komprimerat format.

Gemensamt för de företag som utmärker sig i sina möten med kunderna, menar jag, är det faktum att de medvetet har valt ett systematiskt sätt att arbeta med kunden i centrum och med effektiva processer, och sedan håller i och håller ut!

Varje dag är vi alla kunder i en mängd olika sammanhang och vi minns också de gånger där någon verksamhet verkligen utmärkt sig. För mig var det den gången jag besökte akuten på ett västgötskt lasarett med ett sjukt barn och personalen överraskade i samtliga moment. Det var det där lilla extra i varje möte, som när personalen föreslog att vi skulle gå och ta en fika då vi väntade på röntgen, de kunde ju sms:a oss då det blev vår tur. Eller när de ringde hem några dagar efter besöket och frågade om vi mådde bra och om vi hade några frågor. Då jag efteråt googlade på detta lasarett kunde jag finna att de vunnit flera utmärkelser för sitt verksamhetsutvecklingsarbete och använde tydlig modell för sitt arbete.

Nästa sida: ”Busschauffören har en egen modell”