Lean – en fråga om tro?
”I den religiösa sekten Lean heter guden Toyota”, skriver Jan Ch Karlsson. Jag har hört många reaktioner på Karlssons artikel, och jag reagerade i synnerhet på en kommentar från en forskarkollega som ansåg att artikeln var ovetenskaplig.
Under våren har jag roat mig med att läsa Jonas Gardells religionsanalytiska böcker Om Gud och Om Jesus, och under läsningen slog det mig hur stora likheter som faktiskt finns mellan religion och managementområdet. Om man accepterar teologi som vetenskap finns det en hög grad av vetenskaplighet i Karlssons artikel. Medan en del anser att Karlsson tar i för hårt i sin artikel anser jag att han inte drar parallellerna tillräckligt långt.
Den största likheten mellan Lean och religion är att de båda vilar på en mytbildning kring en framstående gestalt som förkunnar vägen till frälsning. I Lean-sammanhang är frälsaren Toyota, som efter andra världskriget lyckades utnyttja sina starkt begränsade resurser för att bygga upp världens största och mest lönsamma bilföretag, en mirakulös omvändning som numera omtalas med nära religiösa övertoner.
Gemensamt är att alla känner till dessa gestalter, men få har sett dem med egna ögon, vilket har gett upphov till olika tolkningar av vad som faktiskt hänt. Även om budskapet varierar mellan olika profeter predikar de alla om undergången och vikten av att ändra sina sätt innan det är för sent. Profeterna lovar belöning till den fromme, men den kommer långt in i framtiden. Lean är inte en quick fix, utan en filosofi, livsstil eller religion.
Övertygelsen om att förkunna den rätta läran har gett upphov till ett antal konflikter genom historien. Även om Lean-rörelsen inte har gått så långt som kyrkan finns det människor som motsätter sig all kritik mot Lean. Dessa slår till hårt och bestämt mot alla som uttalar sig kritiskt om Lean. Vid ett tillfälle antydde jag att namnet Lean ibland kan leda tankarna fel och kanske inte är så lyckligt i alla sammanhang, vilket en person tyckte var ”oförskämt”. Du skall icke missbruka Toyotas namn!
Men vad är det egentligen vi pratar om när vi använder namnet Lean? Många pratar om Lean som ett sätt att tänka eller en filosofi, men vi kan också se Lean som praktisk handling (göra Lean), ett tillstånd eller mål (vara Lean) eller som en förändringsprocess (bli Lean).
Här kan vi återigen dra paralleller till religionen och i synnerhet bilden av Gud. Vår gudsbild har ändrats successivt från att vara en ganska oansenlig figur till att så småningom överta alla andra gudars egenskaper. På ett liknande sätt har Lean genom decennierna övertagit alltfler egenskaper från andra koncept. Alla egenskaperna går inte riktigt ihop. Här upplever jag, precis som Jonas Gardell, en svårighet i att få ihop de olika bilderna.
Nu är kanske du som läsare upprörd och tycker att det inte finns fog för att göra de kopplingar jag gör. ”Lean är minsann vetenskapligt bevisat, och inte bara en fråga om tro”, tänker du kanske. Men faktum är att det inte finns några entydiga bevis för de effekter som utlovas. Lean-forskningen visar både positiva och negativa effekter, vilket säger oss att det inte finns någon absolut sanning. Slutsatsen är alltså att vi inte vet om Lean har positiva eller negativa effekter i en given situation.
Jag är ingen motståndare till Lean – tvärt om – men jag vill hävda att en okritisk och ortodox tillämpning av Lean bäddar för misslyckande. Som forskare inom kvalitetsområdet vill jag istället betona vikten av att basera sitt arbete på fakta – att först analysera verksamhetens behov och sedan välja metoder som kan bidra till utveckling. Det räcker inte med en stark tro.
Jostein Langstrand
Avdelningen för kvalitetsteknik
Linköpings universitet
