Många utmaningar för grundskolan

Syftet med undersökningen är att ge huvudmän och skolor underlag för skolutveckling och möjlighet att jämföra sina resultat med andra.

Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL, ser att det varit ett tapp förra läsåret. Men han vill vara försiktig med att dra några långtgående slutsatser om orsaker.

– Däremot tror jag att vi med säkerhet kan säga att den svenska skolan i flera delar är ansträngd just nu. Det handlar både om svårigheter att rekrytera behöriga lärare och att vi har många nya elever som gått kort tid i svensk skola, säger han.

Av statistiken framgår att andelen elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram varierar mellan kommuner från 57 till 96 procent. Bland de kommuner som har lägst andel behöriga har andelen nyanlända elever i årskurs 9 varit som störst. Omvänt har de kommuner som har högst resultat i genomsnitt väsentligt mindre andel nyanlända elever.

– Klyftorna i resultat mellan elever med olika familjebakgrund är oacceptabelt stora och märks i både internationella studier och nationell statistik. Även om skolan kan göra mycket, kan den inte ensam bryta den ökande ojämlikheten i samhället. Här behövs en bred kraftsamling, menar Per-Arne Andersson.

I rapporten beskrivs även kommunernas resultat i relation till elevernas socioekonomiska bakgrund. Av resultaten framgår att det finns kommuner vars elever lyckas bra i skolan trots svårare förutsättningar. Nykvarn och Borgholm lyfts fram som exempel på kommuner vars resultat är högre än förväntat givet elevsammansättningen i kommunens skolor.

En annan viktig aspekt, som tas upp i rapporten, är skillnaden mellan pojkars och flickors resultat, som i många kommuner fortsätter att öka. Pojkar uppnår till exempel i lägre utsträckning gymnasiebehörighet än flickor och skillnaderna i resultat mellan könen har ökat de senaste åren.

– De långsiktiga konsekvenserna av att pojkar halkar efter i skolan är en fråga vi måste arbeta vidare med, säger Per-Arne Andersson.

Från och med i år omfattar Öppna jämförelser ett antal frågor från Skolinspektionens Skolenkäten, där eleverna ger sin syn på skolan. Genomgående för de årskurser som ingår i undersökningen, är att de frågor som rör huruvida eleverna får hjälp av sina lärare och känner sig trygga i skolan får höga resultat och har låg spridning mellan kommunerna.

Frågorna om studiero och motivation har däremot lägst resultat och störst spridning mellan kommuner. Resultaten visar att det finns en rad gemensamma utmaningar och styrkor i det svenska skolsystemet. Ödeshög och Nacka har båda höga resultat.