Pricka rätt med tjänstelogik

Svensk offentlig sektor är förhållandevis effektiv och har under senare också blivit mer medborgarorienterad. Men det finns naturligtvis brister kvar att åtgärda. Dessa skylls ofta, liksom i boken, på New Public Management, som ses som en ”företagisering”, där konkurrens av offentliga aktörer ska driva fram förbättringar. Ofta räknas också ett prestationsbaserat mät- och styrsystem till NPM, som professionen upplever som detaljstyrning. De resultat som ska lämnas till regeringen avser ”hur verksamheten utvecklats avseende volym och kostnader”. Att, exempelvis, mäta väntetider och antalet besök per dag säger dock inget om besökens värde för medborgarna.

Begrepp som kund, processorientering och standardisering får också klä skott för misslyckanden. Om det är idéerna och begreppen i sig som leder fel eller dess tillämpning lämnas ofta därhän.

Författarna menar att offentliga tjänster ofta byggts på idéer från varuproduktion, vilket leder fel. Det är bättre att tillämpa tjänstelogiken, som belyser det ömsesidiga värdeskapande som sker icke-linjärt mellan olika aktörer i en öppen miljö vid interaktion mellan myndigheter och medborgare eller företag. Tjänstelogiken ger därigenom en tydligare bild av vad som krävs vid livshändelser, som immigrera till Sverige eller starta ett företag.

”Bristande systemsyn” Läs mer på nästa sida