Unga tror på många karriärbyten

Kompetensutveckling Två av fem tjänstemän under 36 år anser att de kommer behöva byta yrke åtminstone tre gånger under sitt arbetsliv. Det visar en undersökning som fackförbundet Unionen har gjort.

Unga tror på många karriärbyten

Deltagarna i Unionens opinionsundersökning som var del av Novus webbpanel fick svara på frågan om de tror att deras arbetsuppgifter kommer vara annorlunda i framtiden. De svarade även på om de trodde att de behövde utöka sina kompetenser för att kunna bemöta arbetsmarknadens växande krav. Bland deltagarna var det 40 procent som svarade ja.

– Siffrorna pekar på är att det finns en medvetenhet bland de som precis har etablerat sig på arbetsmarknaden att man måste hålla sig anställningsbar och att arbetslivet förändras i snabb takt. Man måste själv ta ett ansvar för att dels hålla koll på utvecklingen i sin bransch och dels fundera över hur ens framtid ska se ut, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

I första hand är det ungdomar i Sveriges storstäder som tror att de kommer ha flera karriärsbyten vilket enligt undersökningen visar kraften i arbetsmarknadens omställning där ny teknik och skiftande branscher ständigt förändrar efterfrågan på viss arbetskraft. Utifrån de förändringar som rapporten pekar på anser Unionen att de sätt som utbildningsinstitut och arbetsgivare vidareutbildar och kompetensutvecklar måste förbättras under nya krav.

– Medvetenheten och viljan som finns hos unga leder till att trycket kommer öka dramatiskt på utbildningssystemen. Jag gissar att ganska många inte tänker sig att de ska sätta sig i skolbänken tre år i sträck på heltid utan att man tänker sig att den utbildning de har måste fräschas upp eller styras i en annan riktning, säger Henrik Ehrenberg.

Ansvaret för den vidareutbildning som kommer krävas från en arbetskraft med viljan att aktivt utvecklas i sin arbetsroll eller helt förändra den faller på tre parter enligt Ehrenberg. Dels är det ett individuellt ansvar hos den anställda att söka efter utbildning. Sen finns ett ansvar hos företagen att erbjuda sina anställda utrymme för kompetensutveckling. Och det tredje ansvaret ligger på högskolorna och genom det på politikerna. Unionen anser att deras rapport pekar på en bredare förändring inom kompetensutveckling och vidareutbildning.

– Jag tror att det här fångar upp en samhällstrend som de som svarat på enkäten har snappat upp. De förstår att arbetslivet ser annorlunda ut idag än det gjorde förr och att den utbildning som de är färdiga med idag inte är gångbar om 20-30 år för att utvecklingen går så fort, säger Henrik Ehrenberg.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.