nr-logo

För smart verksamhetsutveckling

  • Annonskod mobil topp

”Vi måste hitta tillbaka till glöden och passionen”

Från hårt till mjukt, från passion till vardag. Kvalitetsområdet har under de senaste 30 åren genomgått stora förändringar, även om basen fortfarande är densamma. Men för att fortsätta vara relevant måste kvalitetsarbetet hitta ny motivation och drivkraft.

  • Kod för annonsposition 1 i huvudspalten

Daniel Carnerud, Mittuniversitetet.

Daniel Carnerud är doktorand vid avdelningen för kvalitetsteknik, maskinteknik och matematik vid Mittuniversitetet. I somras publicerade han sin licentiatavhandling där han presenterade trender och mönster inom kvalitetsforskningen de senaste 30 åren.

– Jag ville titta på kvalitetsområdet från ett mer kritiskt perspektiv, vad är det som gör ämnet unikt och hur har det förändrats över tid, förklarar han.

Genom att använda sig av så kallad text mining-metodik har han granskat de ämnen och begrepp som förekommer på forskningskonferenser och i tre vetenskapliga tidskrifter på området. Resultaten ger en indikation på vad som intresserat forskningen genom åren, men blir samtidigt en spegling av hur området utvecklats.

– Det finns ett fundament av områden som alltid är med när jag tittar på de senaste 30 åren. Samtidigt är det tydligt att forskningen följer de allmänna trender vi ser i samhället, men med en viss eftersläpning.

Basen är densamma

Det gemensamma kittet för forskningen utgörs av ämnen som kontroll, kostnader och tillförlitlighet, Iso-standarder, servicekvalitet och TQM samt kunder, innovation, arbetssätt och lärande. Det stora uppsvinget för forskningen på området kom i svallvågorna av den stora kvalitetsvågen som sköljde över västvärlden under 1980-talet. Antalet forskningspublikationer ökade fram till mitten av 1990-talet för att sedan minska och stabiliseras från 2000 och framåt.

Daniel Carnerud ser några tydliga trender: Att forskningen kring utmärkelsemodellerna peakar mellan 2000 och 2009, att intresset för Sex Sigma dyker upp i 2000-talets början, medan forskningen kring Lean får fart runt 2005. Iso har däremot varit en tydligt stabil del av kvalitetsforskningen sedan 1995 och framåt.

Mer servicekvalitet

De senaste åren har innovation, arbetssätt och lärande varit heta områden för forskningen.

– Om man tittar på de stora dragen så ser jag en tydlig dragning mot servicekvalitet och kundtillfredsställelse på senare år. Servicekvalitet har ju funnits med som forskningsområde hela tiden, men jag blev förvånad över att det är så pass hett idag. En annan sak som förvånade mig är att forskningen kring Sex sigma fortfarande är populär. Idag kopplar man gärna ihop Sex sigma och Lean och ser det som två metoder som kompletterar varandra.

När det gäller Lean så är det också tydligt att forskningen följer den praktiska tillämpningen av Lean. Om det tidigare var mer fokus på verktygen så handlar den senare forskningen mer om att para ihop Lean med andra begrepp och metoder som exempelvis Lean agile.

Risk för ras

Daniel Carnerud ser en tydlig tendens att intresset för kontroll, kvalitetsbristkostnader och processer avtar när det gäller den praktiska tillämpningen av kvalitet, något som han också ser bland de studenter han möter i rollen som lärare.

– Det finns ett glapp mellan forskning och praktik där vi ser att de så kallade mjuka delarna av kvalitetsarbetet kring kultur och ledarskap får allt större utrymme idag.

Här finns det en stor risk, menar han, att kvalitetsområdets fundament med mätning, kontroll, uppföljning och förbättring eroderas. Då kan hela området rasa.

Var är glöden?

En annan sak som oroar honom är att kvalitetsområdet verkar ha tappat glöden som präglade 1980-talets pionjärer.

– Det driv och det tydliga samhällsengagemang som formade kvalitetsvågen på 1980-90-talet finns inte längre. Det som var självklart för den generationen, anledningen till att det tog fart från början, finns inte lägre som en drivkraft. Det är inte så att folk är emot kvalitet, men man är bara inte intresserad. Det känns lite blasé.

Daniel Carnerud är övertygad om att det finns en stor möjlighet för kvalitetsområdet att göra en stor positiv skillnad i samhället, men att man måste bli bättre på att kombinera styrkan med en kraftfull vision med det praktiska arbetet. Därför är det nödvändigt att området hittar tillbaka till passionen och viljan att se kvalitetsarbetet ur ett samhällsförbättringsperspektiv. Att hitta ett syfte som folk går igång på.

– Annars riskerar ämnet att tappa bort sig, säger han.


Vad tycker du? Hör av dig till oss!
Kvalitetsmodeller flyter samman och kvalitetsområdets glöd falnar… Eller vad tycker du? Hur jobbar ni med olika koncept eller modeller idag? Och hur ser du på balansen mellan mjuka och hårda värden för att driva kvalitetsarbetet?

I nästa nummer följer vi upp hur de förändringar vi står mitt i påverkar dig som kvalitetschef och din verksamhet.

Hör gärna av dig till oss på redaktionen för att dela med dig av erfarenheter, tips och råd. info@kvalitetsmagasinet.se

  • Kod för annonsposition 2 i huvudspalten

  • Kod för annonsplats 3 i huvudspalten

Fler nyheter

Använd resurserna smartare

Läsvärt

Sluta fundera över hur ni bäst nyttjar era resurser. Ta istället kundens perspektiv och organisera verksamheten så att den bäst möter kundens behov och flöden. Först då kommer de smarta lösningarna att bli synliga.

  • Annonskod Huvudspalten 4

Sluta sträva efter samsyn

Sluta sträva efter samsyn i en organisation – vi kan ändå aldrig förstå varandra. Om vi istället inser att resurser alltid tolkas olika, och att inget synsätt är fel, ökar våra möjligheter att arbeta bättre tillsammans.

Prenumerera på Kvalitetsmagasinets nyhetsbrev

 Anmäl dig här

Nyhetsbrevet är helt gratis och du kan när som helst avsluta prenumerationen.