1 av 10 utsatta för nätmobbning på jobbet

– Den arbetsrelaterade mobbningen har inte ökat totalt sett, men tagit sig nya uttryck genom nätet. Som regel uppfattas också nätmobbningen värre än den fysiska mobbningen av dem som drabbas, konstaterar hon.

Avhandlingen bygger på en pilotstudie, en enkätstudie och en intervjustudie. Tre teman har lyfts fram: maktdynamiken i den digitala kommunikationen, mediespecifika uttrycksformer av mobbning och konceptuella förändringar av mobbningsbegreppet.

Fler chefer och män

I enkätundersökningen deltog närmare 3 400 yrkesverksamma personer i Skåne i åldrarna 25 till 65 år. 3,5 procent av dem upplevde sig som mobbade ansikte mot ansikte, knappt en procent rubricerade sig som nätmobbade, medan tio procent rapporterade att de utsatts för beteenden som kan kategoriseras som nätmobbning.

Samtidigt har nätmobbningen gjort att maktdynamiken förändrats. Fler personer i chefsposition och fler män än kvinnor uppgav att de utsattes för arbetsrelaterad nätmobbning.

Läs även: Fem tips för att förebygga kränkande särbehandling.

– Digital kommunikation ger möjlighet för personer att framställa sig själva och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt än i fysiska möten. Den bjuder också in tredje part som föräldrar och elever i skolan, studenter och klienter att utöva makt mot arbetstagare och chefer, säger Rebecka Cowen Forssell.

Tar sig olika uttryck

Hennes forskning visar att nätmobbning uttrycks på olika sätt i olika digitala kanaler. I studien fanns en övervikt av passiv och exkluderande mobbning via e-post och exempel på särskilt aggressiv och direkt uttryckt mobbning på Facebook och bloggar. Publikens roll och kommunikationskanalens förankring i arbetsorganisationen påverkar också hur mobbningen uttrycks.

– Publiken har en central roll i mobbning på Facebook. Inte bara i rollen av att bevittna eller legitimera handlingarna, utan även som mottagare av budskapen. Mobbning på sociala medier kan ses som ett framträdande där mobbaren vill framställa sig på ett visst sätt inför en viss publik som inte nödvändigtvis behöver vara mobbningsoffret, säger hon.

Enligt Rebecka Cowen Forssell är nätmobbning och traditionell mobbning i arbetslivet sammanlänkade.

– Å ena sidan har nätmobbning specifika uttryck och konsekvenser, å andra sidan finns det en rumslig sammankoppling mellan nätmobbning och traditionell mobbning. För även om mobbningen sker i ett digitalt rum uppstår oftast möten mellan offer och förövare i det fysiska rummet som behöver hanteras av de inblandade.

Behov av policies

Rebecka Cowen Forssells forskning pekar på behovet av policies som kan förebygga och minska de negativa konsekvenserna av nätmobbning i arbetslivet. Med den digitala kommunikationen uppstår gråzoner om vem användarna representerar när de kommunicerar med kollegor på Facebook.

– Det är inte möjligt att formulera en allmängiltig policy som fungerar för alla arbetsplatser. Individer och arbetsorganisationer har olika preferenser vad gäller att separera och integrera arbete och privatliv. Dialog om vilka ramar för digital kommunikation som behövs bör sker på varje arbetsplats, förklarar hon.