Att utifrån en standard granska kvalitet blev viktigt redan på 50-talet, i en tid då nya innovationer drev på utvecklingen. I USA var det medarbetare inom Ford, elektronikbranschen och försvaret som såg behov av kvalitetsstandarder. År 1957 tog det amerikanska försvarsdepartementet fram standarden MIL-Q 9859. Genom ett kvalitetsprogram underlättade standarden genomlysning av leverantörens verksamhet. Inom NATO fanns liknade behov och där utvecklades likande kvalitetsstandarder, ACAP (Allied Quality Assurance Publications).
När den internationella handeln ökade på 70-talet blev det allt krångligare för leverantörer att följa komplicerade kravlistor från olika kunder. Allt fler företag och organisationer såg behovet av att arbeta systematiskt med kvalitet efter en gemensam standard.
Valuta för pengarna
Järnladyn Margaret Thatcher lär ha sagt ”Jag är osedvanligt tålmodig så länge jag får det jag vill till slut”. 1979 lanserade hon tillsammans med BSI (British Standards Institute) standarden BS 5750, som senare fick vara grunden till den första internationella standarden inom ISO 9000-serien. Standarden togs fram för att säkerställa ”valuta för pengarna” vid stora inköp för den brittiska industrins produktion. För första gången infördes också krav om att ha en tredje part som inspekterade att standarden följts.
Det var så sent som 1987 som den första standarden i ISO 9000-serien blev klar. Därefter har den reviderats fyra gånger och den senaste versionen är från 2015. Serien består av fyra delar där ISO 9001 innehåller själva kraven man ska uppfylla för att bli certifierad. ISO 9000 beskriver principer och terminologi, ISO 9004 ger vägledning till införandet och ISO 19011 tar upp hur revisioner kan planeras, genomföras och följas upp.
Svensk pionjär
En annan viktig faktor kvalitetsarbete inom storskalig industri var introduktionen av toleranser, dvs övre och undre måttgränser för olika komponenter till en produkt. Det möjliggjorde storskalig löpande bandtillverkning och upphandling av komponenter från olika underleverantörer – ett jättekliv för effektivisering och flexibilitet vid industriell tillverkning. En av de främsta pionjärerna inom området var svensken Carl Edvard Johansson från Eskilstuna, även känd som Mått-Johansson. Han fick svenskt patent för sin måttsats med passbitar och redan 1907 började de säljas på världsmarknaden, utomlands kallades de Jo Blocks. Carl Edvard reste runt mycket i Amerika för att marknadsföra sin uppfinning och hans måttsatser fick genomslag hos bland annat Ford och Cadillac.
I dag står industrin inför andra stora utmaningar där koncept som Lean och Just-in-Time har eliminerat traditionell lagerhållning. Med dagens globala kriser som ger brist på energi och råvaror är det stor press på att få värdekedjor och produktion att fungera smidigt. Teknikutvecklingen tar nu, precis som på 50-talet, gigantiska språng och förändringsledning är en grundbult. Vid industriskiften spelar standardiseringen en avgörande roll för att befästa utvecklingen, inte bara under själva övergången, utan för lång tid framåt.
Regelbundna revisioner
En bärande tanke i ISO 9000-serien är att med kunden i fokus hitta möjligheter till förbättringar i verksamheten, till exempel genom att spåra orsaken till fel som uppstår och arbeta med ständiga förbättringar. Genom regelbundna revisioner som utförs av ett oberoende certifieringsorgan tillsammans med organisationens egna revisorer hålls ledningssystemet löpande uppdaterat.
Hur teknikutvecklingen kommer att påverka kommande versioner av ISO 9000-serien vet vi inte, men redan nu kommer många nya tekniska lösningar för att implementera standarderna. Internationellt på ISO och hos oss på SIS satsar vi på digitalisering och det börjar synas på många olika håll. Ulrika Francke är ISO:s ordförande och vice ordförande för SIS.
Nyligen höll hon tal på en G7-konferens och pratade om hur standarder skapar stadga och bidrar i övergången till framtida teknologier, exempelvis för nästa generations energilösningar. Hon sa, ”I en värld som snurrar allt snabbare, som är sprängfylld med både information och desinformation, är standarder synonymt med tillit”.
Kärnan finns kvar
Vilka standarder kommer vi att uppmärksamma när vi på SIS firar 200 år? Detta kan vi knappt gissa oss till men många nya standarder kommer att utvecklas på vägen, inte minst för att underlätta för nya internationellt användbara innovationer. En standardiserad världsvaluta? En ISO-standard för språk? Kvalitetsmått på tankeöverföring?
Något vi tror kommer finnas kvar är kärnan i ISO 9000, det vill säga att få nöjda kunder. Vi hoppas även på ett större fokus på mänskliga relationer, kommunikation och innovation samtidigt som AI och robotar ersätter traditionell produktion.
Ulrika Edholm och Bengt Rydstedt, SIS
Kort historik över standardutvecklingen
1907 Carl Edvard Johansson fick patent på måttsatsen.
1914 – 1918 Första världskriget
1922 SIS (Svenska institutet för standarder) bildades och kvinnor fick rösträtt i Sverige.1
939 – 1945 Andra världskriget
1946 ISO (International Organization for Standardization) bildades.
1957 Kvalitetsstandarden MIL-Q 9859 publicerades inom amerikanska försvarsdepartementet.
1979 Margaret Thatcher och BSI (British Standards Institute) lanserade kvalitetsstandarden BS 5750.
1987 Den första standarden i ISO 9000-serien publicerades, ISO 9000:1987.
2015 Den senaste versionen av ISO 9001 publicerades.