5 stora framtidsutmaningar för svensk skola

Utbildning och kompetensförsörjning har alltid varit centrala frågor för IVA som förra året inledde ett tioårigt projekt i syfte att förbättra svensk skola och dess resultat. En första delrapport är nu klar, där fokus ligger på kompetensförsörjningen och lärarrollen.

– Många har bestämda åsikter om situationen i dagens skola, om läraryrket och lösningarna på olika problem. Denna rapport har tydliggjort att bilden inte är så enkel. Vi vill bidra till en faktagrundad och konstruktiv dialog för att motverka och förbättra en ofta polariserad skoldebatt, säger Eva Lundgren, projektledare för IVAs skolsatsning.

Fem viktiga områden lyfts fram i rapporten:

• Bilden av läraryrket.

Rapporten pekar på många problem kring lärarrollen och lärarförsörjningen. Ändå är utvecklingen inte enbart negativ slår rapporten fast. Lärarlönerna har ökat, fler lärare stannar kvar i yrket eller återvänder till skolan.

Fler nyutexaminerade lärare börjar också arbeta i skolan. Inget annat yrkesexamensprogram har fler studenter än lärarutbildningarna.

Många lärare trivs i yrket och ungas attityder till läraryrket är mer positiv än vad som ofta görs gällande.

Men för att öka läraryrkets attraktivitet behöver det lockande spännande, stimulerande och utvecklande i yrket lyftas fram samtidigt som problemen i dagens skola diskuteras. Många har möjlighet att påverka bilden av läraryrket, där ansvaret ligger på alla i samhället, enligt rapporten.

• Lärarförsörjningen.

Prognoser pekar på ett underskott på 45 000 behöriga lärare fram till år 2033. Det är en av skolans och samhällets största utmaningar. Det går heller inte utbilda bort behovet helt och hållet – varken antalet studenter eller utbildningsplatser räcker till.

Lärarförsörjningen måste således hanteras med andra lösningar, enligt rapporten. Flera åtgärder behöver vidtas samtidigt och av många aktörer samtidigt som det krävs nytänkande på både central och lokal nivå.

• Lärarkårens utvecklingsmöjligheter.

Lärarna är skolans viktigaste resurs. Därför behöver lärare få utvecklas och lära tillsammans – det är så lärarkårens kunskaper stärks. Det gör även läraryrket intellektuellt utmanande, stimulerande och mer attraktivt.

• Lärarnas arbetsvillkor.

Trots att många lärare trivs med sitt yrke präglas vardagen av hög arbetsbelastning, stress och arbetsuppgifter som varken bidrar till bättre undervisning eller elevernas kunskapsutveckling, fastslås i rapporten. Det leder till att många överväger att lämna yrket. I tider av lärarbrist är det därför extra viktigt att lärarnas kompetens används på ett optimalt sätt.

• Styrning.

En stor utmaning är att hantera konsekvenserna av det decentraliserade och differentierade skolsystemet med starka inslag av konkurrens mellan skolor och huvudmän. För att hålla ihop systemet behöver verksamheten granskas, kontrolleras och utvärderas. Det leder i sin tur till höga rapporteringskrav och stor administration.

Styrningen har påverkat lärarrollen och arbetsinnehållet negativt. När förbättringar och förändringar av skolans styrning diskuteras måste dessa aspekter få en central plats, understryks i rapporten.