6 avgörande verktyg för engagemang – Och så undviker du fallgroparna

Ordet motståndare tenderar att väcka känslor. Varför måste vi tänka ”vi mot dem” för att säkerställa vår interna kultur? För att vår hjärna är kodad så.

– Om vi inte har en extern motståndare börjar vi leta efter konkurrenter i vårt egna lag, förklarar Thomas Dimming, och tillägger snabbt att motståndare inte behöver innebära bittra fiender.

Vanligt med otydlighet

Han tar ett exempel där ett storbolag i Japan har huvudkonkurrentens vd:s ansikte som darttavla i entrén. Så infekterad behöver inte den externa kampen vara för att framgångsrikt skapa internt driv. Det är fullt tillräckligt att gruppen känner att man har en utomstående kraft som man gemensamt vill mäta sig mot. Det handlar alltså inte om att hata individer, det kan lika gärna vara ett samhällsproblem såsom klimathotet.

På samma sätt som motståndare är det verktyg som väcker flest frågetecken, är verktyget ”tydlig idé”, det verktyg som flest personer verka tycka sig ha koll på. Men det är oftast en något felaktig självbild.

– Många verksamheter har ganska luddiga visioner. Det kan bero på att när man tar ställning för någonting tar man också ställning emot någonting – och det kan kännas besvärligt. Men det är först när man har en vasst formulerad idé som man kan få en framåtrörelse. Man tänker: Vi vill finnas till för alla, men det kan resultera i att man inte är intressant för någon. Ett korpenlag som alltid avslutar matchkvällen med några öl är kanske inte för de mest atletiska, men de som gillar det upplägget stärker sin kultur genom den ritualen, säger han.

Ge orden mening

Just ritualer är generellt den lågt hängande frukten i verktygslådan, förklarar Thomas Dimming. Oavsett vilka värdeord en verksamhet har kan man hitta sätt att förstärka dem genom handlingar. Om ett företag har visionen att bygga socialt hållbara och inkluderande teams, då kan man se över rekryteringsprocesserna så att de garanterar en bredare representation, eller att ta fram en särskild form av spånarmöten där alla deltagares röst garanteras precis lika stort utrymme.

Artefakter är en annat relativt enkelt verktyg att tillgå i kulturbyggandet. Detta verktyg handlar om att skapa miljöer som visar vilka man är som verksamhet, vilket i sin tur förstärker arbetskulturen. Om man vill att ett arbetslag ska präglas av lekfullhet men också ihärdighet, hur ska det synas i rummen? Det kan vara en så enkel sak som att man hänger upp utmärkelser som de anställda har lyckats ro hem.

Utan ledningsengagemang kan ingen framgångsrik kultur få fäste – en etablerad sanning hos många organisationsforskare. Thomas Dimming vet hur en kvalitetschef snabbt kan ta pulsen på sitt eget ledarskap.

– Ta reda på om ni verkligen efterlever sina värderingar. Man kan inte bara säga ”vi älskar avvikelser” om man inte systematiskt tackar de som identifierar dessa avvikelser.

Vanliga fällor och feltänk

Andra fallgropar i kulturbygget kan till exempel vara när en ledare inför strukturer som motverkar kulturen. Exempelvis om man skapar en samarbetskultur för att stärka gemenskapen, men samtidigt inför en belöningsstruktur som bygger på individuella insatser.

Ytterligare en fälla är så kallad falsk involvering. Involvering betyder inte nödvändigtvis att alla ska ha veto i alla frågor. Det viktigaste är att vara tydlig med vad den anställde kan påverka, och sedan se till så att nya idéer faktiskt förvaltas. Falsk involvering är förödande för den som vill skapa medarbetarengagemang, förklarar Thomas Dimming.

– Om någon känner att man har bidraget med en idé som skulle innebära en förbättring, men så ignoreras den i slutändan – då känner man nog lite ”skitsamma” kring engagemanget fortsättningsvis. Det här ett vanligt misstag som många företag gör i sin iver att bli klara med saker fort.

Ett verktyg som förstärker såväl artefakter och ritualer som ledarskap, det är verktyget berättande, eller ”storytelling”. Berättelserna skapar känslor som stärker företagets visioner, ändå är just berättandet ett verktyg som nedprioriteras av många.

– Men ju mer man låter alla sex verktyg samverka med varandra desto starkare kultur får du. Risken med att det är stor personalomsättning inom många företag idag är att historieberättarna försvinner. Det alla kände till om varför en särskild förebild var en stjärna för tre år sedan, det kommer ingen ihåg längre, säger han.

”Kultur äter struktur till frukost” sa den välkända managementkonsulten Peter Drucker. Håller engagemangsexperten Thomas Dimming med?

– Slutet på den meningen är faktiskt ”men struktur äter kultur till lunch”. Det kommer alltid att krävas ständiga avvägningar mellan struktur och kultur. Man kan ha idéer om hur man ska höja kvaliteten men om kulturen inte stöttar det så kommer inget hända, och om man har en fantastiskt kultur men ingen strategi blir det heller inte mycket gjort, avslutar han.