8 av 10 har högt förtroende för forskning och forskare

Vetenskap & Allmänhet är en ideell förening vars syfte är att främja dialog, samverkan och öppenhet mellan forskare och allmänhet. Varje höst sedan 2002 mäter föreningen svenskarnas attityder till forskning och vetenskap.

I årets mätning uppger 84 procent att de har ganska eller mycket stort förtroende för forskare vid svenska universitet och högskolor. Därtill tycker 78 procent att vetenskapen har gjort livet bättre för vanliga människor.

– Det är glädjande att vi i Sverige har en så stark tillit till forskning och forskare. Vetenskapen behövs för att vi ska kunna ta oss an till exempel klimatfrågan och då behövs ett stort förtroende för forskning och forskare, säger Martin Bergman, utredare på Vetenskap & Allmänhet och ansvarig för årets VA-barometer i en kommentar.

Även när det gäller den tekniska utvecklingen är svenskar överlag positiva. Dock är det något färre jämfört med 2016 års mätning som anser att den tekniska utvecklingen gjort livet mycket bättre för vanliga människor.

När det gäller forskningens relation till politiken anser 43 procent att vetenskapen har för litet inflytande på politiken, medan 35 procent menar att politiken har för stort inflytande på vetenskapen. En majoritet hade också velat se mer vetenskapliga fakta i årets valrörelse – sex av tio anser att politikerna använde vetenskapliga fakta i för liten utsträckning inför valet.

Läs även: Bra arbetsmiljö ger ännu bättre forskning.

Närmare tre fjärdedelar av de svarande tycker att det är viktigt att allmänheten involveras i forskning. En tredjedel skulle också själva kunna tänka sig att aktivt bidra, till exempel genom att samla in data eller donera material.

– Räknat i antal personer är det alltså närmare två miljoner svenskar som kan tänka sig att delta i forskning. Här ser vi en enorm potential och en outnyttjad resurs för landets forskare, säger Gustav Bohlin, utredare på Vetenskap & Allmänhet.

Både i Sverige och internationellt finns en ökande trend i samverkan mellan forskare och allmänhet i olika projekt. Det kan till exempel handla om så kallad medborgarforskning, där man tillsammans hjälps åt att ta fram ny kunskap.

När det gäller forskning som karriär är det endast en av tio unga – 16 – 29 år – som kan tänka sig att arbeta som forskare i framtiden, medan en knapp fjärdedel svarar kanske.

VA-barometern baseras på 1 052 telefonintervjuer med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning – 16 – 74 år. Intervjuerna är gjorda av undersökningsföretaget Exquiro.