Academedias nya kvalitetsmodell bryter ny mark

Academedia driver över 600 förskolor, grundskolor, gymnasier och vuxenutbildning i Sverige, Norge och Tyskland med cirka 180 000 barn, elever och vuxenstuderande. Koncernen bildades 1996 och har därefter växt genom både förvärv och organisk tillväxt.

– Normalt inom skolverksamheter finns en huvudman, som till exempel en kommun. Det som skiljer oss från andra utbildningsanordnare är att vi har 25-talet olika huvudmän samlade under ett tak, förklarar Ingela Gullberg, kvalitetschef på Academedia.

Academediamodellen

Ingela Gullberg tillträdde som kvalitetschef 2011, bland annat med uppgift att skapa en enhetlig modell för kvalitets- och verksamhetsutveckling. Resultatet blev den så kallade Academediamodellen som gett en samsyn och gemensam plattform för kvalitet inom koncernen – trots att huvudmännen har så olika profiler, inriktningar och bedriver så vitt skilda verksamheter.

Men den mångfald som finns inom Academedia är ingenting som försvårar, utan är snarare till fördel för kvalitetsarbetet, menar Ingela Gullberg.

–Vår gemensamma och övergripande målbild är att vi ska vara ledande på kvalitet, attraktivitet, effektivitet och innovation samtidigt som vi är en extremt lärande organisation. Tack vare den gemensamma kvalitetsmodellen kan vi lära av varandra och utbyta erfarenheter sinsemellan för att på så sätt få bra driv i kvalitetsarbetet, säger hon.

Intensifierat kvalitetsarbete

Men trots det systematiska kvalitetsarbetet inom Academedia finns det fortfarande brister, konstaterar Ingela Gullberg. Även om flera av landets mest högpresterande skolor finns inom koncernen är skillnaderna i betygsresultat fortfarande för stora mellan olika skolor samtidigt som kunskapsresultaten totalt sett behöver höjas.

Sedan ett par år tillbaka har man därför intensifierat kvalitetsarbetet inom koncernen med sikte på att utveckla en helt ny kvalitetsmodell – Academediamodellen 2.0. Den nya modellen är klar för att tas i bruk från och med i höst och sätter ännu större fokus inte bara på resultaten, utan framförallt på de processer och förutsättningar som driver resultatutvecklingen.

– Den gamla kvalitetsmodellen har visserligen gett gott stöd i kvalitetsarbetet – det har inte minst Skolinspektionens tillsyner och andra nationella jämförelser gett kvitto på. Samtidigt känner vi ett behov av att ta ytterligare steg för att driva förbättringsarbetet och måluppfyllelsen framåt, förklarar hon.

Trots åratal av seminarier, konferenser och utbildningsdagar har man ännu inte lyckats enats kring vassa och vedertagna nationella kvalitetsmått.

Academedia är inte den enda aktören inom skolvärlden som brottas med kvalitetsfrågorna. Enligt Ingela Gullberg har man i decennier inom svensk skola fört diskussioner om vad som är kvalitet och vilka faktorer som driver resultatet i rätt riktning.

– Det är ett exempel på hur trögt kvalitetsarbetet går inom välfärdssektorn. Trots åratal av seminarier, konferenser och utbildningsdagar har man ännu inte lyckats enats kring vassa och vedertagna nationella kvalitetsmått. Ett enormt tids- och resursslöseri som inte lett någon vart, fastslår hon.

Kvalificerade sambandsanalyser

Den nya kvalitetsmodellen som Ingela Gullberg och hennes kollegor nu tagit fram bygger på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Bland annat har man genomfört kvalificerade sambandsanalyser där man ställt olika resultat och nyckeltal mot varandra för att få svar på vad som påverkar lärande, betygsresultat, attraktivitet och lönsamhet.

– Med tanke på den stora mängden förskolor, grundskolor, gymnasier och vuxenutbildningar som ingår i koncernen är det ett enormt statistiskt underlag som ligger till grund för arbetet, konstaterar Ingela Gullberg.

Som ett led i detta har Academedia också tagit hjälp av bland andra Statistiska Centralbyrån för att utveckla ett eget mått som beskriver förädlingsvärdet på koncernens gymnasieskolor. Förädlingsvärdet bygger på en beräkning – så kallad regressionsanalys – av skolornas förväntade betygsresultat baserat på de meritvärden från årskurs nio som elevgruppen hade med sig när de började på sin gymnasieskola.

– På så sätt får vi ett värde som visar om skolan lyckats med sitt kvalitetsarbete – om man förbättrat eller försämrat eleverna under studietiden, förklarar Ingela Gullberg.

Det utvecklingsarbete som Academedia gjort under senare tid går också linje med det uppdrag som regeringen i våras gav till landets skolmyndigheter, till exempel Skolverket och Skolinspektionen. I uppdraget ställdes frågan vad som krävs för att styra och leda svensk skola i riktning mot bättre resultat.

– Det är precis det som vi sätter fingret på i vår nya kvalitetsmodell, säger Ingela Gullberg. Nu har vi tagit fram den karta och kompass som behövs för att bedöma om vi är på rätt väg eller inte.

Arbeta målmedvetet

Vilka är då de viktigaste framgångsfaktorerna? Vad är det som leder till bättre resultat?

Enligt Ingela Gullberg handlar det i grunden om att arbeta målmedvetet med de ”drivare” som slagits fast för var och en av de olika skolformerna. Dessutom att genom skarpa indikatorer noggrannt följa upp hur de utvecklas över tid.

– Det som verkligen gör skillnad när det kommer till barns och elevers lärande är förstås att vi erbjuder bra lärare, bra lärmiljö och bra undervisning. Men också att vi ger våra förskolor och skolor bra stöd och support så att lärare och rektorer kan fokusera på sina viktiga uppdrag.

Även om Academedia är en stor och mångfacetterad organisation finns ändå vissa gemensamma framgångsfaktorer.

– Det viktigaste är att vi kommer ihåg vem vi finns till för och varför. Ett utbildningsföretag är inte vilket företag som helst. Att vara med och forma framtiden för barn, elever och vuxenstuderande är ett stort ansvar som vi måste ha för ögonen när vi organiserar och bedriver vår verksamhet. Men det handlar också om att lära av andra, arbeta proaktivt och ha en välutvecklad egenkontroll för att säkra god kvalitet, förklarar Ingela Gullberg.

De grundläggande delarna i den nya kvalitetsmodellen kommer att tillämpas av samtliga huvudmän i alla tre länder, dock med vissa nationella variationer beroende på till exempel skillnader i lagstiftning.

– Även om vi har en gemensam plattform för vårt kvalitetsarbete finns stort utrymme för egna initiativ och satsningar, som även kan tjäna som inspiration för andra, påpekar Ingela Gullberg.