AI här för att stanna – Offentlig sektor har mycket att vinna

AI De aktörer inom offentlig sektor som vågar satsa stort på AI blir ofta framgångsrika. Ändå finns där fortfarande ett inneboende motstånd mot den typen av investeringar. Peter Siljerud, författare av boken AI inom offentlig sektor, har svaret på gåtan.

AI här för att stanna – Offentlig sektor har mycket att vinna
Peter Siljerud

Av svenska investeringar i artificiell intelligens, AI, står offentlig sektor för cirka tre procent. Det är näringslivet som driver tekniken framåt medan offentlig sektor fortsätter att sacka efter, menar Peter Siljerud. Men så behöver det inte se ut fortsättningsvis. Han har i sitt arbete med boken intervjuat flera ansvariga personer inom offentlig sektor och redogör även för ett antal fallstudier.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Självklart kan det kanske vara lättare för privat sektor att våga experimentera med AI eftersom de inte har samma typ av ansvar som offentlig sektor. Inom offentlig sektor ska man erbjuda samma kvalitet till alla medborgare. Privata företag kan rikta in sig på specifika målgrupper, säger han.

Stora samhällsvinster

Den privata sektorn har dessutom lättare att locka till sig den högt eftertraktade kompetensen som krävs för att bygga framgångsrika AI-system, eftersom näringslivet ofta har en annan typ av budget. Men Peter Siljerud hoppas att även nyckelpersoner inom offentlig sektor ska se tekniken som en långsiktig investering. 

– Det skulle kunna innebära stora fördelar för alla medborgare. Det finns redan framtagna lösningar och det är trots allt inte så komplicerat att ta de första stegen. Som medborgare spelar det ingen större roll om det är en människa eller en robot som handlägger ens ärende. Däremot tror jag att de allra flesta uppskattar att få sitt ärende hanterat på tre sekunder i stället för tre dagar, säger Peter Siljerud.

Det finns en prislapp på alla digitala system och IT-satsningar men målsättningen är alltid att man ska tjäna in utgiften i form av en högre kvalitet eller en konkret besparing. Samma sak gäller AI-satsningar, förklarar Peter Siljerud. Nya tekniska system och konsulter som ska bygga nya lösningar är inte gratis, men författaren framhåller att flera av de han har intervjuat har lyckats med att både höja kvaliteten i sina tjänster och samtidigtsänka kostnaderna. 

Det finns alltså flera föregångare inom offentlig sektor som har satsat stort på AI och som har sett relativt snabba vinster både externt och internt. Bolagasverket har till exempel något som kallas AI-hubben; ett helt team som arbetar med AI-satsningar av olika slag, vilket har gett övrig personal mer tid för handläggning av ärenden. Ett annat exempel är Hallands sjukhus som har förändrat sin verksamhet i grunden genom att låta hela verksamheten bli datadriven. Sjukhuset har mätt 587 olika saker, alltifrån kundnöjdhet till kötider – för att sedan kunna hitta avancerade AI-lösningar för att förbättra dessa områden. 

Slopa meningslösa loopar

En viktig vinst för offentlig sektor är att slippa utföra återkommande uppgifter som inte kräver några särskilda kvalifikationer – exempelvis en tidskrävande manuell hantering av handlingar. Det är dessutom uppgifter som inte sällan känns triviala och ostimulerande för den anställde. I stället för att frukta AI-lösningar och oroa sig för att bli ersatt av en robot borde fler försöka se tekniken som något som kan frigöra resurser till mer värdeskapande arbete inom en organisation. 

– Så fort något ska ändras inom en organisation skapar det oro. När det kommer till AI är det ibland obefogat att känna sig hotad, och ibland är det så att vissa av deras arbetsuppgifter kommer att ersättas. Men tekniken har i århundranden ersatt människor på olika vis och tagit över kognitiva och manuella arbetsuppgifter. Det är i sig ingenting nytt, säger Peter Siljerud.

Peter Siljerud

Ur ett riksperpsektiv har det länge funnits en rädsla för att mängder av arbetstillfällen – eller hela yrken – ska försvinna, berättar Peter Siljerud. En del rapporter har visat att hälften av alla jobb riskerar att försvinna. Nu har det gått tio år sedan de dystopiska siffrorna började publiceras och verkligheten visar på det motsatta; att allt fler nya uppdrag skapas i takt med att andra traditionella avvecklas. Det är en stor utmaning för framförallt arbetsgivare att på bästa sätt förklara vad en implementering innebär och vilka konsekvenserna kan bli – och att försöka hålla förväntningarna på en rimlig nivå.

– Det kommer inte vara som i en Terminator-film på svenska kontor om ett år, men saker och ting kommer att förändras och vi kommer behöva arbeta på ett annat sätt.

Gräsrotsdrivna projekt stadigast

I sin bok har Peter Siljerud försökt identifiera vilka komponenter som är viktigast för den som vill vara en AI-pionjär, utöver att få med medarbetarna på tåget. Först och främst kräver AI-lösningar som de konstrueras idag tillgång till stora mängder data. Detta för att ha någonting att ta avstamp ifrån. Den andra viktiga faktorn är möjlighet till att experimentera. 

– Visst kan man ha stor nytta av en redan färdigbyggd lösning men om man behöver hitta en skräddarsydd lösning måste det finnas utrymme att experimentera. Utöver det behövs idoghet. Många uttrycker att det tar tid att ”göra sig klar” för AI, vilket kräver ett visst mått av nyfikenhet och en vilja att fullborda projektet, säger han.

Om man inte är kapabel till att upprätthålla ett intresse och en omsorgskänsla för projektet kommer det på sikt att dö ut. Eftersom det finns en inbyggd ovilja till förändring på många arbetsplatser har AI-initiativ som har skapats på gräsrotsnivå större chanser att slå igenom. Lyckligtvis har den typen av initiativ ökat bara det senaste året berättar Peter Siljerud. 

– Många har börjat använda den här tekniken på eget bevåg, utan att en chef har gett direktiv om det. Efterfrågan sprids alltså nerifrån och upp nu vilket kan skapa en långsiktighet. 

– Bland annat pratade jag med en person som använder AI i sitt arbete som obducent. Han tycker att tekniken ger honom jättebra svar, och det säger ju en del om hur bred och användbar den här tekniken faktiskt är.

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.

Det senaste