AI-oraklet från NASA: ”Allt handlar om att tillgängliggöra”

– Då använde vi AI för att kunna manövrera robotar på mars, och redan då var en del tekniker rädda för att de skulle bli ersatta av tekniken. Vi står inför samma problem idag, det är endast kulturen som sätter gränserna för hur långt vi kan nå, och då är det mer strategiskt att prata om AI som IA – intelligent assistans, säger han.

AI:n kan aldrig ha en egen agenda eller slutgiltigt veto, förklarar han. Tekniken skapar däremot briljanta förslag på problemlösningar.

– Och vi människor måste vara beredda att använda oss av de underlagen och förslagen, annars kommer vi att få problem för längre än en överskådlig tid, säger han.

Systemen måste vara säkra, använda korrekt data och ingenting annat, och inte läcka data in i andra system. Vattentäta skott helt enkelt, vilket kan kännas ouppnåeligt för någon som är ny inför tekniken. Utöver detta behöver systemen ha en konkret och mätbar effekt på affärsresultaten, samt vara snabba och prisvärda.

– Så utmaningarna är dels att säkerställa att datan blir rätt, och att kunderna faktiskt vill använda dem i slutändan. Data är den nya oljan brukar man säga, och därför började många företag rekrytera anställa data-chefer, säger han.

Det var fullkomligt resursslöseri enligt Tom Soderstrom. Den nya yrkesrollen ledde inte till nya resultat, och de som var anställda som datachefer spenderade nästan all sin arbetstid på att revirmärka datan snarare än att säkerställa att den var korrekt och relevant för ändamålet och för kunderna.

– Det vi ser nu med generativ AI är att precis allt handlar om datans kvalitet, särskilt i relation till den enormt svällande mängden data. Företagen måste fråga sig själva: vad ska vi ha den här datan till, och hur kommer vi i gång på riktigt? Det är framtidens stora trender, säger han.

Inom kommande tioårsperiod kommer AI-tekniken synas överallt och i alla led, förklarar Tom Soderstrom. Hans huvudfokus handlar därför om att tillgängliggöra tekniken ytterligare och göra den mer prisvärd – så att alla typer av verksamheter och organisationer känner sig motiverade att bli en del av utvecklingen.

En möjliggörare i det arbetet är ytterligare en ny trend: programmeringsspråket. Tidigare programmeringsspråk som C och Python kommer inom en nära framtid att ersättas av naturligt språk förklarar han. Det innebär att alla som vill kommer att vara programmerare inom några år. Och det bör man vilja.

– Vi tittar på hur snabbt företag förändras och det går cirka 50 gånger så snabbt nu som för några år sedan. Om man bara studerar amerikanska börsnoterade företag kommer hälften av dem inte finnas kvar om ett par år. Samtidigt kommer det nya precis hela tiden. Så vad händer med företag som inte hänger med i utvecklingen? De ska förmodligen börja göra det, säger han och skrattar.

Det finns olika sätt att angripa förändringsrädsla förklarar Tom Soderstrom. Ett av dem är att rida på rädslan och göra något konstruktivt att den. En innovationsövning som han förespråkar är att träna på att hantera incidenter som skulle kunna ta ens företag ner i graven.

– När vi gjorde den här övningen på Amazon skapade vi sex stycken hotbilder mot företaget. Fem av dem hände faktiskt, men klarade vi av att möta dem för vi var förberedda. Det handlade bland annat om kritiska budgetar och externa hot. När man har identifierat output kan man leta man efter input. Det är alltid i den ordningen det måste ske. Om vi hade resonerat så direkt när vi började identifiera klimathoten hade vi haft en bättre framtidsprognos gällande det idag.

Tom Soderstroms bild av svensk teknikutveckling är att den överlag är i framkant. Hållbarhetstänket är långt gånget i Sverige. Så även startup-kulturen. Det största problemet svenska företag står inför är den ingrodda blygsamheten och att vi är lite för rädda för att experimentera.

– Där anser jag att man kan vara lite modigare, och inte vara så rädda för att misslyckas. Misslyckanden är egentligen inte misslyckanden eftersom man oftast lär sig något på vägen.