Senast var för tio år sedan och nu är det dags igen. Tiden har sprungit förbi Iso 14001:2004 och när den nya versionen troligtvis klubbas igenom efter sommaren innehåller den både flera nyheter och en högre ambitionsnivå än tidigare.
Förutom att strukturen har förändrats för att bli en och samma för alla ledningssystem, tillkommer ett helt nytt avsnitt i standarden som är adresserat till högsta ledningen. I dagens standard räcker det att policyn undertecknas av ledningen. I den nya versionen står det tydligt och klart att ledningen ska vara engagerad och har det yttersta ansvaret för att miljöledningssystemet är effektivt. Det går med andra ord inte att lägga jobbet i knät på miljösamordnaren eller att göra det halvdant. Som revisor finns det nya möjligheter att anmärka när ledningsgruppen är oengagerad.
– Att man trycker på detta beror förstås på att det finns många exempel där ledningen inte har varit engagerad eller insatt i miljöarbetet. Man har i första hand varit intresserad av certifikatet på väggen, förklarar Marcus Ihre.
In i affären
Alla verksamheter ska dessutom ta ett bredare strategiskt grepp. En viktig del blir att kartlägga alla miljöfaktorer som påverkar verksamheten både externt och internt. Vilka är hoten, möjligheterna, styrkorna och svagheterna? Den som har genomfört en klassisk Swot-analys känner igen upplägget. Intressenterna, det vill säga alla som påverkar och påverkas av verksamheten, ska också beskrivas.
Syftet är att knyta ihop verksamhetens affärsstrategier med miljöarbetet. Vad blir intressant att jobba med i framtiden om man kopplar på hållbarhet?
I dagens system har miljö och kvalitet kunnat ligga som isolerade spår vid sidan av kärnaffären. Det går inte med den nya standarden.
– När miljöledning länkas ihop med affärsplaner och strategier måste det bli en del av verksamhetens kärnaffär, säger Sverker Thurén som är revisor och kunskapsledare för Iso 14001 på DNV GL.
Genom att redan från början kartlägga de faktorer som påverkar verksamheten blir det också mer naturligt att bredda hållbarhetsperspektivet och väva in risker kring socialt ansvarstagande. Det blir naturligt att även jacka in standarden för socialt ansvarstagande Iso 26000, eller att bara väva in dess frågeställningar i 14001-strukturen.
Livscykelperspektivet
I den nya versionen av Iso 14001 ska verksamheterna också ha ett livscykelperspektiv. Man förväntas engagera sig i hela värdekedjan. Standarden uppmanar till att väva in miljö både uppströms och nedströms i värdekedjan.
– Det här innebär att man måste beakta miljöpåverkan även om den uppkommer i en process som är utlagd på en underleverantör, säger Sverker Thurén.
Det finns också en skrivning som handlar om miljöanpassning av produkter och uppmanar till att tänka ekodesign vid utformningen och på miljöbelastning under användning och återvinning.
Om standarden blir lättare att tillämpa eller inte tycker Marcus Ihre är svårt att svara på.
Den är fortfarande omfångsrik och det är inte färre krav än tidigare. Men för de som arbetar med flera ledningssystem blir det definitivt lättare. Den förra versionen är också mer färgad av ett industriellt perspektiv med skrivningar som utgår från tillverkande verksamheter. Den nya versionen är mer modern och bättre anpassad för industrier och tjänsteföretag.
– En ambition har varit att man inte ska slå undan benen för alla som redan har ett ledningssystem på plats och det tycker jag att man har lyckats med. Det handlar om kompletteringar, inte om att göra om processen, säger Marcus Ihre.
Sverker Thurén tror ändå att standarden kommer att bli lättare att tillämpa än tidigare.
– Det blir tydligare vad som är viktigt för affären. Det blir också enklare om man har mer än en standard.