Älta skola bäst i landet

Älta skola i Nacka har fått Sverige finaste utmärkelse för kvalitetsutveckling. Priset delas årligen ut av kungen och är det största erkännande för ett genomfört förbättringsarbete som en organisation kan få, och för första gången fick nu en skola priset. Men trots att Älta skola är den skola som varit pionjärer med kvalitetsarbetet är de inte längre den enda skola i Nacka kommun som utvecklar sitt kvalitetsarbete. Sedan 1997 arbetar nämligen alla skolor i kommunen med att förbättra kvaliteten och resultaten har inte uteblivit.

Bättre resultat

Andelen elever som lämnar grundskolan godkända för gymnasiet har ökat de senaste åren och är nu 94 procent, jämfört med snittet i Sverige som är 89 procent. Nackas kommunal skolor är fjärde bäst i Sverige när man jämför meritvärdena. Från 1998 har värdet ökat från 211 till 227 förra året. Om man dessutom beräknar skolverkets statistik med hänsyn till bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund och inkomster, antalet invandrarelever och andelen pojkar så borde värdet ligga kvar på 211.

Växte kraftigt

Kvalitetsmagasinet uppmärksammade Älta skolas kvalitetsarbete redan för drygt ett år sedan, men skolans arbete är äldre än så, det inleddes redan 1995. Anledningen till att Älta startade kvalitetsarbetet var att skolan under första hälften av 1990-talet växte kraftigt.

– När jag började 1992 hade vi 220 elever från förskola till sjätte klass och 12 lärare. Nu har vi 530 elever, 70 medarbetare som arbetar i sju olika byggnader, berättar rektorn för Älta skola Inger Wahlström.

Det första man tog tag i var att formulera en gemensam vision. En gemensam grund som talar om hur skolan ska vara. Hela personalen engagerades och arbetet tog sin tid, men resultatet kunde alla anställda ställa upp på.

Elever som kunder

Nästa steg i kvalitetsutvecklingen blev att diskutera fram en gemensam värdegrund som gjorde klart vilken kunskapssyn och människosyn som skolan hade.

– Det är nog den viktigaste grunden i vårt kvalitetsarbete, säger Inger Wahlström.

1995 började man också införa kundbegreppet inom skolan. Till en början fanns det viss skepsis mot att se elever och föräldrar som kunder, men när fördelarna blev tydliga ifrågasatte ingen längre kundbegreppet. Enligt Inger Wahlström har kundbegreppet inneburit ett ökat medvetande om att lärandet är skolans huvudprocess, vikten av lärandets glädje, betydelsen av att möta föräldrar på ett professionellt sätt och att förklara hur de arbetar för att nå målen och vilken metod de använder.

En kundundersökning 2001 visade att 95 procent av föräldrarna totalt sett var nöjda med verksamheten jämfört med 82 procent 1996.

Delegerar förbättringsarbetet

På Älta skola arbetar man också kontinuerligt med förbättringsarbete. Arbetet med de ständiga förbättringarna sker i tvärfunktionella grupper där medarbetarna själva väljer vilken förbättringsprocess de vill arbeta med. Konkret går det till så att man börjar med stormöten som identifierar förbättringsområden, man tar reda på vilka åtgärder som krävs och bildar sedan en grupp som får en ansvarig handläggare.

– Delegeringen ger ansvar och medarbetarna får i grupperna befogenheter att fatta beslut om förbättringsåtgärder. Arbetssättet har skapat mycket större engagemang, förklarar Inger Wahlström.

Portfoliometoden

Älta skola har satt lärandet i fokus och infört ett processtänkande. Lärandet har inte helt överraskande identifierats som huvudprocessen och som en av de viktigaste delprocesserna finns det egna ansvaret för lärandet. Till stöd för den processen använder skolan en portfoliometod.

– Den går ut på att eleverna, tillsammans med lärarna, sätter upp mål utifrån läroplanen som de själva utvärderar och reflekterar över, berättar Inger Wahlström.

Portfoliometodiken visar på ett enkelt sätt elevernas lärande över tid. Där samlas också exempel på att eleven lärt sig något nytt vilket bidrar till att eleverna blir medvetna om både vad de kan och vad de behöver förbättra.