Antar du kulturutmaningen?

Trenden är tydlig att dagens talanger prioriterar mjuka värden i högre grad än tidigare. Det som värdesätts högre idag än tidigare är en verksamhet med ett meningsfullt syfte som bidrar till samhället, har flexibla arbetstider, är innovativ, teambaserad, har mindre hierarkier och är mer medarbetarstyrd, utgår från personalens behov och har en respektfull organisationskultur. Dagens unga talanger är mer värderingsstyrda än tidigare generationer. Att bli mer attraktiv som arbetsgivaren innebär alltså att utveckla och leva efter en tydlig organisationskultur.

Kvalitet associeras inte med kultur  
Vad innebär detta för oss kvalitetsprofessionella? Vi ser i olika studier att kvalitet associeras med struktur i form av processkartor, rutinbeskrivningar, gap-analyser, handlingsplaner, mätsystem etcetera. Kvalitet associeras inte med kultur. Här har vi som är kvalitetsprofessionella en stor utmaning som vi måste anta om kvalitet ska uppfattas som ett stöd för våra verksamheter i framtiden och inte ett hinder.

Kvalitetsledningssystem, enligt ISO 9001, är den mest använda metoden som kvalitetsprofessionella arbetar utifrån, vilken består av sju ledningsprinciper. Dessa ska bli en del av organisationskulturen. Vad är det som gör att ISO 9001 inte förknippas med kultur? Är det hur tillämpningen av ISO 9001 går till, att det drivs som en strukturfråga? Men borde inte ISO-strukturen påverka kulturen, hur människor beter sig? Utvecklar vi arbetssätt för kundfokus, borde ju rimligtvis ledare och medarbetare genom tillämpningen av dessa arbetssätt utveckla beteenden som gör att kulturen blir mer kundfokuserad. Teoretiskt sett borde det vara så.

Arbetssätt används inte
En sannolik förklaring till att ISO-strukturen inte associeras med kulturen kan alltså ligga i själva tillämpningen – de beskrivna arbetssätten i kvalitetsledningssystemet används inte av människorna i verksamheten.

Jag tror i de flesta fall att uteblivna resultat från ett ledningskoncept beror på tillämpningen, inte på metoden som sådan. Man kan med rätt tillvägagångssätt åstadkomma bra resultat med alla metoder och verktyg, inklusive ISO 9001. Jag är övertygad om att de flesta driver ISO 9001 med fokus på struktur. Tänk om fler istället skulle utgå från de sju ledningsprinciperna och driva ISO 9001 med fokus på kultur?

Utveckla kulturen
Hur skulle du gå tillväga om du istället för att producera dokument, kartlägga processer, göra gap-analyser, ta fram mål och handlingsplaner, skulle utveckla organisationskulturen med hjälp av ledningsprinciperna?

Jag skulle tänka att dessa var viktiga moment att reflektera kring:

• Hur ledningsprinciperna integreras i organisationens syfte, värdegrund och konkretiseras i beteenden, som mäts, följs upp och förbättras.
• Hur arbetssätten systematiskt utvecklas baserat på vilken ledningsprincip man vill stärka. Man kan inte göra allt på en gång så det gäller att prioritera.
• Hur goda exempel kring ledningsprinciperna sprids genom storytelling.
• Hur ledningsprinciperna visualiseras genom tydliga, visuella symboler och bilder.
• Hur positiva attityder kring ledningsprinciperna utvecklas.

Organisationer med ett tydligt syfte, mjuka värderingar och som prioriterar sin personal kommer locka de bästa talangerna och vara de mest framgångsrika i framtiden. Kultur är här för att stanna! Det innebär att tillämpningen av metoder och verktyg inom kvalitetsområdet behöver fokusera mindre på struktur, i form av dokument, processkartor och rutinbeskrivningar, och mer på kultur, i form av symboler, uttryck och beteenden. Antar du kulturutmaningen?

Åsa Rönnbäck, Förbättringsakademin
asa@forbattringsakademin.se