Är du en integrerare eller separerare?

Inte minst den yngre generationen – millennials och generation z – som växt upp med internet och mobiler uppskattar flexibiliteten högt.

– Att låta arbete och fritid flyta ihop är vanligast inom tjänstemannayrken, men förekommer även bland kollektivanställda, om än inte i samma omfattning, säger Calle Rosengren, arbetsmiljöforskare vid designvetenskap vid Lunds universitet.

Ingenting nytt

Men att låta arbete och fritid flyta ihop är ingenting nytt. I det gamla bondesamhället skiljde man inte på arbete och fritid – gårdens sysslor skulle utföras tills de vara klara, oavsett tidpunkt på dygnet. Det var först med industrialiseringen som arbetet blev begränsat till tid och rum.

– Att pendeln nu svängt tillbaka har delvis att göra med tekniken. Den ökade användningen av smartphones och bärbara datorer har skapat möjligheter till friare arbetsformer, förklarar Calle Rosengren.

Men de uppluckrade gränserna har även att göra med de normer och förväntningar som gäller på arbetsplatsen, menar han.

– Chefens eget beteende ska inte underskattas. Om chefen skickar mejl till medarbetarna kvällar och helger uppfattas det som en tydlig signal om att det gäller att alltid vara tillgänglig, säger Calle Rosengren.

Tillsammans med Kristina Palm och Ann Bergman ingår Calle Rosengren i en forskargrupp som nu håller på att studera problematiken kring flexibelt arbete. Var går gränsen mellan arbete och fritid? Behöver det ens finnas en sådan gräns? Och hur kan arbetskamrater och chefer hjälpas åt så att alla mår bra, även om man har olika gränser?

Forskningen finansieras av Afa Försäkring och pågår 2017 – 2020. Tre företag i olika branscher – verkstadsindustriföretaget Valmet, läkemedelsbolaget Astra Zeneca och processföretaget Södra Cell – ingår i studien.

Loggböcker till medarbetare

Ett 50-tal medarbetare har försetts med loggböcker där man får notera de gränsöverskridande aktiviteter som utförs under en vecka. Det handlar alltså om privata eller familjerelaterade aktiviteter som utförs på jobbet och arbetsrelaterade aktiviteter som utförs i hemmet. De är i sin tur kopplade till ett antal så kallade emotioner, alltså en psykisk känsla som visar om medarbetaren känner sig engagerad, kreativ, stressad, frustrerad och så vidare i samband med aktiviteterna.

Trots att studien ännu inte är avslutad kan forskarna se vissa tendenser.

– Den gängse uppfattningen är att stress på jobbet är arbetsrelaterat. Men det visar sig att stressen i många fall kan bero på privatrelaterade problem, som krångel med hämtning på förskolan. Hos en annan individ ser vi ett stort engagemang och ökad kreativitet en lördagskväll. Det har då inte att göra med att personen sitter på krogen och har det trevligt, utan att denne sitter hemma och förbereder en power-point-presentation, förklarar Calle Rosengren.

Separerare och integrerare

Men forskarna kan också se att stressreaktionen skiljer sig åt mellan olika individer beroende på om man tillhör dem som vill separera eller integrera arbetsliv och privatliv.

En totalseparerare som tycker det är viktigt att arbetsuppgifterna utförs på arbetsplatsen under arbetstid, men ändå tvingas utföra privatrelaterade aktiviteter på jobbet eller ta med sig jobbet hem på kvällen känner sig frustrerad.

Läs även:

Å andra sidan blir totalintegreraren, som är van att arbete och fritid flyter ihop, stressad om företaget plötsligt inför en policy att inget arbete får utföras i hemmet, utan endast på arbetsplatsen mellan nio och fem.

Därmed inte sagt att alla är antingen separerare eller integrerare, utan det finns även gråzoner. Forskarna har identifierat sju olika personlighetstyper – personas – som beskriver hur olika medarbetare hanterar gränsen mellan arbete och fritid (se faktaruta).

Arbetsbelastningen avgör

För att kunna hitta hållbara gränser är det viktigt att inleda en diskussion på arbetsplatsen och inse att det inte finns en strategi som passar alla, understryker Calle Rosengren.

– Det är lätt att ta sig själv som norm och tro att det egna beteendet alltid är det rätta. Men det gäller att fylla begreppen med en gemensam betydelse. Ett exempel är ”tillgänglighet” där det annars kan vara lätt att var och en gör sin egen tolkning, säger Calle Rosengren.

Men det som avgör om medarbetare ska må bra i långa loppet är inte var och när arbetet utförs, utan mängden aktiviteter. Den som föredrar att separera arbete och fritid har ofta gjort ett medvetet val, medan integreraren kanske inte reflekterat över sin arbetssituation på samma sätt, utan snarare låter det rulla på.

– Att vara integrerare och jobba hemifrån behöver inte vara ett problem. Men om arbetsbelastningen ökar och förväntningarna om tillgänglighet är otydliga – då kan det bli problematiskt, sammanfattar Calle Rosengren.