Inga produkter i varukorgen.
Arbetsmiljöinvesteringar är ekonomiskt lönsamma
Det är företagsekonomiskt lönsamt att satsa på förebyggande hälsovård och rehabilitering. Det visar en nyligen publicerad doktorsavhandling. Kostnaderna för sjukskrivningar sänks påtagligt och investeringarna återbetalar sig.
Nu finns det svart på vitt. Arbetsmiljöinsatser i form av rehabilitering och generella förebyggande insatser är ekonomiskt lönsamma att satsa på. Det visar doktorsavhandlingen ”I arbete trots smärta” som Bodil Landstad lagt fram vid Karolinska Institutet. Syftet med avhandlingen var att se om man kan fastställa att det går att få effekt av insatser för att förbättra arbetsmiljön. Utgångspunkten för Bodil Landstads forskning är ett reellt arbetsmiljöprojekt i Jämtland som pågick mellan 1995 och 1997.
Tung arbetsmiljö
Projektet tog ett helhetsgrepp om arbetsmiljön på en arbetsplats inom hemtjänsten och en inom lokalvården. Båda arbetsplatserna är kraftigt kvinnodominerade och har en tung arbetsmiljö. I projektet ingick förebyggande insatser och rehabilitering, och bland de anställda fanns helt friska, sådana som låg i riskzonen för att bli sjukskrivna och de som var upprepat sjukskrivna. Till dessa grupper kopplades också referensgrupper för att kunna jämföra vilka förändringar som uppstått av projektet.
Kostnader sänktes
Studien visar med tydlighet att kostnaderna för sjukskrivningarna sänktes genom investeringarna i förbättrad arbetsmiljö. Som grund för beräkningarna ligger till exempel om vikariekostnader, administrationskostnader, produktionskostnader och kostnader för kompetensutveckling.
– Projektet visar definitivt att det lönar sig att satsa på att förbättra arbetsmiljön för att sänka sjukskrivningarna, konstaterar Bodil Landstad.
Under de tolv månader projektet varade sänktes kostnaden för sjukskrivningar med 2 400 kronor per person. Delar man upp gruppen i äldre och yngre visade det sig att insatserna hade ännu större effekt bland de yngre. Där blev kostnadssänkningen 5 300 kronor per person.
Differentierade insatser
Därmed skulle man lätt kunna dra slutsatsen att det är mer värt att satsa pengar på arbetsmiljön för de yngre, men ett sådant antagande blir enligt Bodil Landstad väldigt onyanserat.
– Slutsatsen blir istället att man måste differentiera insatserna mellan äldre och yngre. Man måste helt enkelt satsa på olika insatser för olika grupper och specialinriktad åtgärder, förklarar hon.
När det gäller den konkreta sjukfrånvaron blev dock inte resultatet riktigt vad som förväntades. Sjukskrivningsstatistiken förbättrades endast marginellt. Att man trots det kan säga att vinsterna är avsevärda beror på att om man jämför med kontrollgruppen som inte fick några arbetsmiljöinsatser så ser man att deras sjukfrånvaro försämrades betydligt under samma period.
– Jag hade nog trott att det skulle bli större sänkning av sjukfrånvaron, men man ska komma ihåg att de som ingick i studien är en extremt utsatt arbetsgrupp, säger Bodil Landstad. Hade jag istället tittat på en arbetsgrupp som inte är lika utsatt hade nog sjukfrånvaron förbättrats mer.
Förutsättningar för att lyckas
Bodil Landstad har listat ett antal förutsättningar som måste uppfyllas för att arbetsmiljöinsatserna ska lyckas. För det första måste ledningen vara engagerad och arbetet måste ha en acceptans i hela organisationen. Insatserna ska också vara en kombination av både förebyggande insatser och rehabilitering. Det är även viktigt att personalen får utbildning samtidigt som arbetsplatsförändringar genomförs. Till sist är det sociala stödet från arbetsledarna en nödvändighet.
Även näringslivet
Studien gjordes i det här fallet på en verksamhet inom den offentliga sektorn, men Bodil Landstad menar att den också har giltighet för organisationer inom det privata näringslivet.
– Det borde vara högintressant för näringslivet att satsa på rehabilitering och förebyggande insatser, säger Bodil Landstad.
Kostnaden för projektet var 1,8 miljoner kronor. Investeringen betalar tillbaka sig på fyra år. Då har studien enbart tagit hänsyn till arbetsplastens ekonomi och inte värderat de samhällsekonomiska vinsterna som följer med sänkta sjukskrivningstal.
