För smart verksamhetsutveckling
Det blir bara svårare och svårare för mig att handla ”rätt” produkter och tjänster. Förut tittade jag mest på pris, funktion och kvalitet, men nu vill jag gärna att företaget som producerat varan/tjänsten också arbetar med socialt ansvarstagande, med omtanke om människor, miljön och samhället i stort.
Kvalitetsutveckling, som är en ledningsfilosofi, ägs inte av ledningen och integreras därmed inte i organisationskulturen. Detta är en förklaring till att det är tillämpningen av metoderna som inte fungerar – inte metoderna i sig.
När man besöker företag som arbetar framgångsrikt med kvalitet, kund-orienterad verksamhetsutveckling och förbättringar finner man vanligen en stark gemensam kultur. En förbättringskultur som i det närmaste sitter i väggarna.
Hur många gånger har du hört att ”medarbetarna är vår viktigaste resurs”? Och hur många gånger har du samtidigt tänkt ”men varför lever ni inte som ni lär”?
Forskning visar att förbättringsarbetet fokuserat mer på det interna arbetet än på att anpassa sig till kundernas föränderliga behov.
Kvalitetsvärlden behöver en mötesplats där kvalitetsprofessionella kan utbyta erfarenheter och lära. Nationellt finns en stor mängd olika konferenser och forum som skapar sådana möjligheter. Idag är dock världen och tillika många av de verksamheter som drivs globala. Då behövs även globala mötesplatser inom kvalitetsområdet.
Min favorit ISO 9001 får ofta stå i skottgluggen för en del kritik. Jag har full förståelse för att de som använde den första utgåvan av ISO 9001 i slutet av 80-talet inte är några större fan av standarden (såsom min mamma).
Den megatrend och utmaning vi hör talas om mest just nu är digitalisering. Vi ska alla utveckla våra analoga produkter, tjänster och processer till att bli digitala. Men vad är syftet? Många förknippar digitalisering med resurseffektivitet, att vi ska kunna ersätta människor med appar och elektroniska tjänster av olika slag. Många organisationer och företag har just den målsättningen med digitaliseringen. Här finns det en stor risk att dessa organisationer glömmer bort för vem de digitaliserar – deras kunder och intressenter!
En innovation är resultatet av ett arbete där man hittat lösningen på ett problem som ingen löst tidigare. Att söka efter den perfekta innovationsmodellen är därför helt fel väg att gå, konstaterar Lars Sörqvist i sitt blogginlägg.
För många år sedan arbetade jag som kvalitets- och miljöansvarig i ett börsnoterat företag. Varje kvartal skulle ett bra finansiellt resultat visas upp för aktieägarna. Då var det svårt att få ledningen att satsa på investeringar i kvalitetsarbetet som skulle ge god effekt och lönsamhet, men på längre sikt.
När vi läser om organisationer som på bara några år har lyckats vända negativa resultat inom kundnöjdhet, medarbetarnöjdhet och ekonomi till väldigt bra resultat, blir vi förstås nyfikna. Hur har de gått tillväga? Kan det finnas ett recept för framgång?
Hållbarhetsbegreppet blir allt viktigare i dagens verksamheter. För att uppnå de avgörande förändringarna behöver vi en ny utgångspunkt för hur vi arbetar med hållbarhet i våra organisationer skriver Lars Sörqvist, som förespråkar ett mycket starkare mikroperspektiv på hållbarhetsarbetet.
Nyhetsbrevet är helt gratis och du kan när som helst avsluta prenumerationen.
