
Sedan lagen om valfrihetssystem, LOV, infördes 2009 har allt fler kommuner valt att införa valfrihetssystem. Det innebär att de som nyttjar hemtjänsten själva kan välja utförare. Kommunen har dock fortfarande huvudansvaret för att invånarna får det stöd och den hjälp som de behöver och kommunen finansierar också verksamheten.
I en studie som forskare på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet genomfört på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting, kan dock omfattande kvalitetskrav hindra mångfald bland privata utförare. Forskarna har analyserat samtliga förfrågningsunderlag i de kommuner som infört valfrihetssystem inom hemtjänsten. Två av resultaten från analyserna är:
- En majoritet av förfrågningsunderlagen är långa och innehåller ett stort antal krav i syfte att säkra kvaliteten, vilket potentiellt kan avskräcka nya utförare att etablera sig.
- Knappt hälften av kraven i förfrågningsunderlaget är uppföljningsbara. Det kan medföra svårigheter att avgöra om kraven är uppfyllda eller inte.
Forskarnas slutsatser är att utformningen av kvalitetskrav i förfrågningsunderlagen borde utgöra basen för uppföljningen då det är där tjänsten och åtagandet regleras juridiskt. Det kan bli problematiskt om kraven inte är tillräckligt tydliga och uppföljningsbara.