Inga produkter i varukorgen.
Banbrytande innovationer kräver konstnärlig frihet
Jag kommer att exemplifiera med både Einstein och Newton i den här krönikan, så ni förstår säkert att det är innovation i bemärkelsen nyskapande uppfinningar som behandlas. Lärdomarna är dock tillämpbara på ett betydligt mer praktiskt och verksamhetsnära plan.
Nytänkande innovationer börjar ofta som en klåda hos en eller flera superkreativa personer. För att de ska komma fram krävs det utrymme för självständigt och ostrukturerat arbete, lite stick i stäv med normen om teamets överlägsenhet och stordriftsfördelar. Många företag har insett detta och utvecklat nya arbetsformer, där ett par av de mest citerade exemplen kommer från 3M, HP och på senare tid Google som alla avsätter en ansenlig del av arbetstiden för egna aktiviteter. På Google får ingenjörerna exempelvis ägna 20 procent av arbetstiden åt egna projekt, vilket enligt uppgift har bidragit till många av företagets mest framgångsrika tjänster. Yahoo! Började genomföra ”Hack Days” där deras programmerare får utveckla vad de vill under 24 timmar, utan kontroll eller påverkan från ledningen. Det har skrivits böcker på temat med många fler exempel.
Att låta alla göra vad de vill och hålla tummarna för att en briljant (och kommersiellt gångbar) innovation dyker upp är naturligtvis inte lösningen. Inte ens Einstein klarade sig utan stöd från skickliga matematiker och fysiker för att färdigställa och bevisa sina teorier. Bilden av det ensamma geniet på kammaren stämmer sällan och än mindre så i dagens informationssamhälle. Men tanken är bra att ha med som en komponent när struktur, kultur och ledarskap för att stimulera innovation diskuteras. Finns det en ventil för medarbetare att tänka självständigt och utveckla de idéer de tror på och brinner för? 99 procent av dem slutar säkert sina dagar i papperskorgen, men den sista procenten kan göra hela skillnaden!
En viktig roll du som ledare har är att förvänta dig och ställa krav på innovation samt etablera en kultur där det är tillåtet att testa och göra fel. Du kan också utmana organisationen med frågor som stimulerar nya tankebanor. Isaac Newtons mästerverk Principia kom till efter att Edmond Halley, han med kometen, frågat honom varför planeter rör sig i elipser snarare än cirklar. Det är ytterst få saker i verksamheten som styrs av naturlagar, utan anledningen till att saker görs på ett visst sätt är invanda mönster, tidigare beslut, kompetens, efterfrågan, it-system och andra förutsättningar. Allt detta kan utmanas genom att ställa enkla frågor som börjar på varför. Percy Barnevik berättar i boken Ledarskap – 200 råd att Curt Nicolin under tiden som ordförande på ABB kunde ställa frågor som varför en spårvagn behöver väga tio gånger så mycket som en buss eller varför passagerare behöver kliva upp en meter vertikalt för att komma ombord. I all sin enkelhet kan sådana frågor leda till dramatiska utvecklingskliv.
