Bara 1 av 20 högskoleutbildade blir företagare

Forskning Det är inte speciellt troligt att högskoleutbildade i Sverige startar eget, enligt en studie vid Göteborgs universitet. Bara 5 procent av den undersökta gruppen blev egenföretagare. Störst var andelen företagare inom lantbruk och konst.

Bara 1 av 20 högskoleutbildade blir företagare

Förhoppningarna som ställs till företagande är ibland stora, men hur ser det egentligen ut med företagandet? Och vilken är kopplingen till högskoleutbildning? Det frågade sig pedagogikforskare vid Göteborgs universitet

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Perspektivet kan ibland bli ensidigt. Det talas mycket om företagande som lösningen på många problem, och högskoleutbildade som en grupp med särskilt stor potential för att starta eget. Dock saknas ofta relevanta underlag, säger Caroline Berggren, docent i pedagogik, som är en av forskarna bakom studien.

Deras arbete visar att det är osannolikt att högskoleutbildade ska stå för ett starkt inflöde av företagare.

Läs även: Ökad spänning mellan olika forskningsområden

Knappt 5 procent startar företag

Forskarna har analyserat data som gäller högskoleutbildade födda mellan 1974 och 1976. Mätningar gjordes 2006 och 2012.

– År 2012, då merparten av individerna hade varit yrkesaktiva i flera år, hade knappt fem procent startat företag där förtjänsten var deras huvudsakliga inkomstkälla, säger Caroline Berggren.

Flest företagare bland teknikutbildade

Störst antal företagare fanns bland personer som har studerat teknik. Det är helt enkelt en stor grupp. Tittar man i stället på den procentuella andelen företagare är det personer utbildade inom jord- och skogsbruk samt konst som ligger i topp.

Caroline Berggren menar att förhoppningarna om ett stort egenföretagande är hämtade från forskning i USA. Där är dock samhällsstrukturen annorlunda än i Europa, inte minst i Skandinavien.

– En anledning till att svenskar är mindre benägna att starta eget är att vi har en välfärdsstat. Svenskar som blir arbetslösa riskerar inte fattigdom på samma sätt som amerikaner, vilket också minskar incitamenten att starta eget, säger hon.

Svårare få bostadslån

Andra anledningar till att färre svenskar är egenföretagare är att vi har en offentlig sektor där utbildade inom hälso- och sjukvård, pedagogik och förvaltning får anställning, samt att vi har flera stora internationella företag där de utbildade inom teknik får jobb.

Ett annat exempel är att egenföretagare kan ha svårt att få bostadslån, eftersom bankerna är restriktiva med att låna ut till personer som inte kan visa att de har en regelbunden inkomst från en större arbetsgivare.

Läs även: Tre svenska universitet på topplista

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.