Bra arbetsmiljö ger ännu bättre forskning

Sverige är ett av de länder som ligger i topp i internationella jämförelser av forskningsprestationer. Tillsammans med Schweiz producerar de svenska forskarna flest vetenskapliga artiklar per capita och Sverige ligger även över EU-genomsnittet för forskningsfinansiering, enligt den senaste EU-rapporten från Innovation Score Board.

– Det talas mycket om hur vi ska kunna få ut mer av våra forskningsinsatser. Därför behövs en utvärdering av forskningens kvalitet och vilka drivkrafter som ligger bakom, säger Irene Jensen, professor och arbetsmiljöforskare på Karolinska Institutet.

Tillsammans med forskarkollegor har hon undersökt sambandet mellan arbetsmiljö och vetenskapliga forskningsprestationer både kvantitets- och kvalitetsmässigt. Under sex års tid har forskarteamet genomfört enkätundersökningar bland flera tusen anställda på Karolinska Institutet. Dessa har kompletterats med matematiska och statistiska mätningar av så kallade bibliometriska kvalitetsindikatorer, som bland annat visar forskarnas genomslag i vetenskapliga tidskrifter samt erhållna forskningsbidrag.

Resultatet av studien visar på ett tydligt samband mellan arbetsmiljö och forskningsprestationer. De högpresterande forskningsmiljöerna kännetecknas generellt av ett gott ledarskap och socialt klimat.

Den arbetsmiljöfaktor som har allra störst betydelse för prestationen är ledarskapet. Institutioner som har chefer som är omtänksamma, rättvisa, stöttande och ger feedback kan också påvisa goda forskningsresultat. Andra faktorer som har betydelse för den psykosociala arbetsmiljön är stödet från arbetskamrater och inflytandet över den egna arbetssituationen.

-Som arbetsmiljöforskare är jag givetvis väl medveten om vilka faktorer som har betydelse. Men med den här undersökningen blev det ändå tydligt vilken roll som ledarskapet inom forskargruppen har för den psykosociala arbetsmiljön, säger Irene Jensen.

Studien visar alltså att det finns stora möjligheter att påverka utfallet av forskningen genom att skapa en god arbetsmiljö. Tidigare studier har visat att det finns problematiska arbetsmiljöfaktorer inom forskningsvärlden som till exempel mobbning, osäkra anställningar och icke fungerande ledarskap.

Läs även: Teamutveckling kan stärka svensk forskning.

Resultatet är också överförbart på såväl Karolinska Institutets egen organisation som andra universitet i Sverige som har en förbättringspotential att öka den vetenskapliga produktiviteten, menar Irene Jensen.

-Därför är vår ambition att sprida information om de här frågorna så att sambanden blir tydliga för alla inom forskningsvärlden, säger hon.