Bra chefer får friska medarbetare

Cheferna har stor betydelse för hur friska medarbetarna är. Det visar ett projekt som företagsläkaren på Stora Enso Fors, Johnny Johnsson, drivit. Där har han vänt på perspektivet och dokumenterat vilka faktorer som gör medarbetare långtidsfriska. En slutsats är att bra chefer skapar friskare personal och med dåliga chefer följer sjukare personal.

Ledarskapet har stor betydelse för hur medarbetarna på en arbetsplats mår. Den slutsatsen kan man dra av företagsläkaren Johnny Johnssons projekt på kartongfabriken Stora Enso Fors i Avesta, där han under lång tid följt utvecklingen av antalet långtidsfriska för att se vilka faktorer som påverkar hur friska medarbetarna är. Med långtidsfriska menar Johnny Johnsson anställda som arbetat i minst tre år och som under de senaste två åren inte varit sjukskrivna.

Länge sett problemet

Johnny Johnsson har arbetet med frågan i nästan tio år. Redan 1992 blev han medveten att antalet långtidsfriska var väldigt olika inom Stora Enso Fors olika avdelningar. På uppmaning av företagsledningen gick han en SAF-kurs i organisationsmedicin. Där beslutades att han skulle göra en studie på vilka förutsättningar som krävs för att hålla både organisationen och medarbetarna friska. Utgångspunkten blev då att ta reda på vilka faktorer som är gemensamma för långtidsfriska och hur man ska kunna skapa så goda förutsättningar som möjligt för att antalet långtidsfriska ska bli större.

Cheferna har stor betydelse

En slutsats som Johnny Johnsson drar är att en avgörande faktor för att medarbetare ska vara långtidsfriska är chefernas insikt och kompetens om arbetsmiljöns betydelse för hälsa inom arbetslivet. Resultatet blev tydligt när avdelningar med olika mängd långtidsfriska jämfördes under en längre period. Det visade sig då att när chefer på avdelningar med störst andel långtidsfriska flyttade till avdelningar med minst andel blev medarbetarna på den nya avdelningen snabbt friskare. Redan efter tre månader var andelen långtidsfriska uppe i samma andel som de bästa avdelningarna. Som bekräftelse på chefens betydelse visade det sig att det också omvänt är så att en chef på en avdelning med låg andel långtidsfriska efter en tid även får låg andel långtidsfriska när de kommer till en avdelning som tidigare haft hög andel långtidsfriska.

– Det är tydligt att människan som organism ger oss spelregler som vi helt enkelt måste följa, konstaterar Johnny Johnsson.

Sämre värden

Företagshälsovården på Stora Enso Fors gjorde dessutom medicinska undersökningar av personalen på de olika avdelningarna. Resultaten av de undersökningarna visar att det finns medicinska parametrar som förenar de långtidsfriska.

– Kolesterolhalten och sockervärdena var till exempel generellt sett mycket sämre bland personalen i avdelningar med lite långtidsfriska än i avdelningar med hög andel långtidsfriska, säger Johnny Johnsson.

Han menar att det finns ett enormt mervärde i att ha en långtidsfrisk personal. Friska är mer kreativa och benägna att kompetensutveckla sig. Johnny Johnssons undersökningar visar att långtidsfriska står för åtta av tio nya förslag för att förbättra verksamheten och att åtta av tio långtidsfriska frivilligt var beredda att satsa på att kompetensutveckla sig. Dessutom visade det sig att långtidsfriska trivs bättre, har lite kroppsliga besvär, känner sig mer behövda och sedda, får använda sin kompetens, får anstränga sig för att sköta sina arbetsuppgifter, sällan är nedstämda, har mindre sömnstörningar, inte är oroliga för hälsan och har en större framtidsoptimism än övriga.

Omfattande utbildningsprogram

Den här insikten fick Stora Enso att satsa på ett handlingsprogram för att förbättra dialogen mellan cheferna och de anställda, med bland annat utbildningar för alla medarbetare, chefer, förmän, skyddsombud, ingenjörer och administratörer.

– Kollektiva utbildningar för ett förändrat kollektivt medvetande som kan bryta företagskulturer tror vi skapar det goda arbetet, säger Johnny Johnsson.

Alla fick delta i utbildningar om dels kris- och stresshantering, droger, beredskap, och kommunikationskunskap, dels om frågor som handlar om förhållandet man-kvinna, ung-gammal och individen kontra gruppen. Dessutom diskuterades mer existentiella frågor, som till exempel varför man överhuvudtaget går till jobbet, etik, moral och företagskultur.

Ekonomiskt lönsamt

Projektet har även varit företagsekonomiskt lönsamt. Stora Enso Fors hade för tio år sedan i genomsnitt tre procent långtidsfriska bland de kollektivanställda. Bland tjänstemännen var siffran 12 procent. I år tror Johnny Johnsson att siffran kommer att stanna på 30 procent långtidsfriska bland de kollektivanställda och närmare 50 procent bland tjänstemännen.

– De talas ju mycket om utbrändhet, men jag kan bara konstatera att vi har nästan ingen utbrändhet bland personalen, säger han.

När det treåriga projektet startade fick Stora Enso Fors sex miljoner kronor i bidrag av Arbetslivsfonden och företaget satsade 15 miljoner. Förhoppningen var att satsningen skulle spara lika mycket och på så sätt gå med en liten vinst. När arbete efter tre år utvärderades visade det sig att vinsten för Stora Enso Fors blev närmare 100 miljoner kronor.

– Det här visar att helhetssynen på hälsa, effektivitet, kvalitet och en bra arbetsmiljö är en förutsättning för att få frisk personal, konstaterar Johnny Johnsson.

Fakta

Fyra faktorer för ett friskt företag

1. Medvetenhet inom företaget. Klara mål, inte bara kommersiellt, utan också för vad man vill med sina medarbetare. God kommunikation och en konsekvent och driven återkoppling.

2. Kreativt arbetsklimat. Medarbetarna måste känna frihet och trygghet och inte riskera att drabbas av repressalier om man gör misstag. Arbetsklimatet ska även präglas av prestigelöshet.

3. Konsultativt ledarskap. Cheferna måste ha en klar målbild av vad de vill med avdelningen och med sig själva som ledare. Chefen ska också ha ett tydligt informationsansvar, vara stödjande och finnas till hands.

4. Medarbetarskap. Arbetsklimatet måste vara öppet, bygga på medbestämmande och ta tillvara allas kompetens.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.