Brexit får konsekvenser för standardiseringen

Standardisering En Brexit kan komma att få negativa konsekvenser för det europeiska standardiseringssamarbetet och sätta käppar i hjulet för handeln med Storbritannien.
– Det finns många frågetecken kring vad som kommer att hända, konstaterar Camilla Åberg Linder, chef för internationella relationer och bevakning på SIS Swedish Standards Institute.

Brexit får konsekvenser för standardiseringen
Camilla Åberg Linder, SIS.

Den globala handeln bygger i hög utsträckning på internationella standarder. Standarderna etablerar en gemensam lägstanivå bland annat när det kommer till kvalitetsegenskaper på produkter och tjänster, vilket möjliggör att en vara eller tjänst kan säljas såväl i Sverige som i ett annat land.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

– Internationella standarder är en katalysator för internationell handel. De fungerar som entrébiljett till nya marknader och främjar handel, samarbete och internationellt utbyte av information, säger Camilla Åberg Linder.

Inte minst för den fria rörligheten på EUs inre marknad har standarder en avgörande betydelse eftersom EUs lagstiftning och politik ofta hänvisar till harmoniserade standarder. Cirka 20 procent av alla europeiska standarder är harmoniserade, det vill säga frivilliga att följa men framtagna på initiativ av EU.

Få svenska standarder

Det europeiska standardiseringssamarbetet samordnas av CEN (the European Committee for Standardization) och CENELEC (the European Committee for Electrotechnical Standardization), där inte bara EU-länderna finns med, utan även EFTA-länderna samt kandidatländerna Turkiet, Serbien och Makedonien.

– I Sverige utvecklar vi nästan inga standarder för enbart den svenska marknaden eftersom dessa inte efterfrågas av handelsinriktade företag. Endast 1 procent av alla standarder är svenska och 99 procent internationella Iso- eller europeiska EN-standarder, förklarar Camilla Åberg Linder.

Läs gärna även: Swedac: Stora förändringar vid Brexit.

För att få ännu större rörlighet på inre marknaden har EU-kommissionen på senare tid lyft standardisering som ett prioriterat område. 2015 antogs ”Single market strategy” där projektet ”Joint Initiative on Standardization” ingår som en viktig del i arbetet med att utveckla den inre marknaden. Ett 15-tal olika områden, bland annat offentlig upphandling, har identifierats där Kommissionen bedömer att det finns utrymme för ökad standardisering. SIS leder arbetet inom offentlig upphandling med målet är att ta fram standarder som ska underlätta tolkningen och tillämpningen av EUs upphandlingsdirektiv. SIS har även tagit fram en vägledning om hänvisning till standarder vid offentlig upphandling som kan användas av myndigheter och inköpscentraler.

Medlemskap under övergångsperiod

Men vad händer vid Storbritanniens utträde ur EU? Hur påverkas det europeiska standardiseringsarbetet? Enligt Camilla Åberg Linder finns fortfarande många frågetecken, oavsett om det blir en Brexit med eller utan avtal.

– CENs och CENELECs medlemmar har diskuterat frågan och betonat vikten av att Storbritannien som stor och viktig handelspartner är kvar i det europeiska standardiseringssystemet, förutsatt att de uppfyller kraven för permanent medlemskap, förklarar hon.

I november 2018 samlades generalförsamlingarna där medlemmarna kom överens om att det brittiska standardiseringsorganet British Standards Institution, BSI får behålla sitt medlemskap i de båda standardiseringsorganisationerna under en övergångsperiod fram till och med 2020 oavsett hård eller ordnad Brexit. Sommaren 2020 kommer de europeiska standardiseringsorganisationerna att genomföra en oberoende utvärdering av hur väl BSI uppfyller de krav som gäller.

– Det innebär att det i dagsläget och närmaste tiden inte sker några stora förändringar gällande den europeiska standardiseringen vid en Brexit. Mer oklart vad som ska hända är det på sikt, säger Camilla Åberg Linder.

Ökat avstånd mellan standarder

De farhågor som finns handlar om att britterna allt mer kommer att fjärma sig från den harmoniserade lagstiftning som gäller på EUs inre marknad. EU:s lagstiftning används för att sätta harmoniserade standarder och i takt med att britterna stiftar allt fler egna lagar finns risken för ett ökat avstånd mellan europeiska och brittiska standarder.

– Syftet med Brexit är ju enligt britterna att stå på egna ben. Vilka konsekvenser det får för den europeiska standardiseringen kan nog ingen svara på nu, konstaterar Camilla Åberg Linder.

Det kan på sikt innebära att standarderna i EU och Storbritannien börjar avvika från varandra och Brexit får därmed allvarliga konsekvenser för handelsrelationerna med Storbritannien, menar hon.

– Det kommer i så fall att bli komplicerat för svenska exportföretag. Storbritannien är Sveriges sjunde största handelspartner och utan harmoniserade standarder blir det lika krångligt som det kan vara med ett tredjeland med tekniska handelshinder i form av nationella standarder, säger Camilla Åberg Linder.

Läs även:

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.