Det kan handla om innovationer, företagshemligheter, säkerhet eller personuppgifter, och de olovliga inhämtningarna av data sker enligt Säkerhetspolisen (SÄPO) främst för att gynna den egna konkurrenskraften internationellt.
– Att arbeta med säkerhetsfrågor i en miljö som också är beroende av öppenhet och internationella utbyten kräver kunskap och riskmedvetenhet, som inte alltid är självklar i den akademiska världen, säger riksrevisor Helena Lindberg.
Enligt SÄPO har underrättelseverksamhet mot universitet och högskolor ökat i allmänhet, och i synnerhet sedan Rysslands invasion av Ukraina. Den information som stjäls från akademin varje år värderas till höga belopp och mörkertalet är stort. SÄPO gör också bedömningen att svenska lärosäten har ett eftersatt dataskydd.
Till exempel visar en undersökning från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att säkerhetsarbetet är på en generellt låg nivå. Kunskaperna om vilken typ av data som behöver skyddas uppges också vara bristfälliga. Resultatet från granskningen kommer att sammanställas i en rapport med preliminär publicering i september 2023.