Inga produkter i varukorgen.
Bristande kontroll av bidrag till folkbildning
Förbättringsarbete Studieförbunden får miljardbelopp årligen, och stor frihet att själva förvalta och kontrollera pengarna. Nu visar Riksrevisionens granskning på stora brister i hanteringen av medlen.
Foto: Riksbanken
Underlag som saknas vid kostnadsersättning. Pengar som går till annat än folkbildning. Otillfredställande kontroll och insyn. Riksrevisionen (RRV) ser brister i alla led hos studieförbunden och deras sätt att hantera de statliga bidragen till folkbildningen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
FAKTA
10 statligt finansierade studieförbund
Här är de tio studieförbund som får statsbidrag via Folkbildningsrådet:
Arbetarnas bildningsförbund (ABF)
- Bilda
- Folkuniversitetet
- Ibn Rushd
- Kulturens Bildningsverksamhet
- Medborgarskolan
- Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV)
- Sensus
- Studiefrämjandet
- Studieförbundet Vuxenskolan
- Arbetarnas bildningsförbund, ABF
Och det är inga småpengar det handlar om. Studieförbunden disponerar över två miljarder kronor i statsbidrag varje år, pengar som de har stor frihet att själva förvalta och kontrollera. Motivet till Riksrevisionens granskning är att man på senare år har upptäckt stora fel och fusk i studieförbundens utbetalning av statsbidraget till samverkansparter.
En samverkanspart kan vara en förening eller en organisation som studieförbunden har ett samarbete med, men också fristående grupper som till exempel kamratcirklar. Och granskningen visar på stora brister bland annat i hur studieförbunden betalar ut kostnadsersättningar till samverkansparter utan tillräckligt underlag.
FAKTA
Rekommendationer till regeringen
- Se till att Folkbildningsrådets myndighetsroll i kontrollen och uppföljningen av statsbidraget klargörs och förstärks.
- Säkerställ att Folkbildningsrådets återrapportering omfattar resultatet av rådets genomförda riskanalyser, avvikelsehantering, kontroller och uppföljning, samt uppgifter om studieförbundens ekonomi för att få bättre insyn i hur statsbidraget används.
Skattepengar till privat konsumtion
RRV understryker riskerna för att statliga pengar går till privat konsumtion i de här sammanhangen. Exempel på privat konsumtion kan vara inköp av livsmedel, stora mängder drivmedel, ersättning för hyra eller kapitalvaror som exempelvis musik- eller IT-utrustning.
RRV påtalar också överhängande risk att statsbidragen används till ”kommersiell verksamhet eller till att stödja föreningars egentliga verksamhet”. Det senare kan till exempel innebära att förbunden ersätter en förening för lokalhyra, men även för andra löpande kostnader som el, internetabonnemang, försäkringskostnader, kostnader för tryck eller olika typer av utrustning. Beloppen kan i slutändan bli betydande.
FAKTA
RRV:s rekommendationer till Folkbildningsrådet
- Tydliggör villkoren så att studieförbundens utbetalning av statsbidraget baseras på tillräckliga underlag och likvärdiga bedömningar vad gäller gränsdragningar till annan verksamhet.
- Se till att studieförbundens överenskommelser om kostnadsersättningar till samverkansparter dokumenteras så att objektivitet och insyn kan säkerställas.
- Utveckla risk- och väsentlighetsanalyserna vid studieförbunden och Folkbildningsrådet så att de tillsammans kan användas på ett systematiskt sätt i kontrollarbetet av studieförbundens folkbildningsverksamhet.
- Effektivisera kontrollen genom att slå ihop studieförbundens efterkontroller med rådets uppföljning till en samlad efterkontroll. Rådet bör ansvara för genomförandet.
- Ta fram rutiner som säkerställer att oegentligheter utreds och hanteras på ett enhetligt och oberoende sätt.
- Säkerställ att rapporteringen till regeringen är fullständig och korrekt och även redovisar problem och risker i hanteringen av statsbidraget.
Förbättra kontrollen
En annan brist som RRV pekar på är att folkbildningens aktörer inte har utformat tillräckligt effektiva kontrollsystem. Det märks inte minst i hur det ofta saknas underlag som kvitton eller fakturor. Parterna har i stället nöjt sig med en muntlig överenskommelse, enligt RRV.
När det funnits verifikat att tillgå har RRV i flera fall kunnat visa att det inte finns ett tydligt samband mellan ersättningen och det arrangemang som ersättningen gäller. Ibland har ersättning också utgått för en kostnad som föreningen haft efter att arrangemanget skett.
Det har nyligen tillsatts en utredning av hur statsbidragen ska fördelas i framtiden. I väntan på den bedömer RRV att uppföljningen och kontrollen av statsbidraget måste stärkas ordentligt. Bland annat föreslår de att regeringen tydliggör och stärker Folkbildningsrådets myndighetsroll i uppföljningsarbetet. De rekommenderar också Folkbildningsrådet att se till så att kostnadsersättningar och utbetalningar dokumenteras och bygger på tillräckliga underlag, samt säkerställer att rapporteringen till regeringen är fullständig och korrekt.
