Britterna provar 4-dagarsvecka

Att ge anställda ersättning i form av tid är en idé som har väckt globalt intresse på senare år. Konceptet 4 dagars arbetsvecka men betalt för 5 har testats i flera länder under pandemiåren. På Microsoft i Japan och Unilever i Nya Zeeland har 4-dagarsveckan testats, och Microsoft uppgav att produktiviteten gick upp med 40 procent under testperioden.

Världens största experiment

Nu är det Storbritanniens tur. Den 6 juni lanserades ett pilotprogram i samarbete mellan den brittiska tankesmedjan Autonomy, den brittisk-amerikanska organisationen 4 Day Week Global samt forskare vid universiteten i Cambridge, Oxford och Boston College. Det är det största experimentet med 4-dagarsvecka någonsin, och involverar 70 brittiska företag och 3300 anställda.

Kortare vecka men samma produktivitet

Under sex månader ska deltagarna arbeta fyradagarsvecka med bibehållen lön. De kommer att vara uppdelade i två kategorier. En ”guldkategori” som arbetar 32 timmar i veckan, och en ”silverkategori” som jobbar 35 timmar. 4 Day Week Global förespråkar idén att medarbetarna kortar arbetstiden till 80 procent, i utbyte mot att deras produktivitet motsvarar 100 procent.

Så är 4-dagarsveckan receptet för friskare, gladare medarbetare? Kanske inte. En artikel i Harvard Business Review påtalar att följden av 4-dagarsveckan visat sig innebära inte bara ett ökat arbetstempo, i sig en stressfaktor. Utvärderingar av de nyzeeländska försöken visade dessutom på ökad press genom mer övervakning och kontroller av produktivitet och prestation. Det är värt att notera att fokus i rapporteringen runt Microsofts framgångar i Japan låg på medarbetarnas förhöjda produktivitet. En faktor som kanske gör den extra lediga dagen nödvändig för återhämtning från föregående dagars stress.

Avbrutet försök i Värmland

I Sverige har försök med förkortad arbetsvecka gjorts inom vården i Värmland. Där fick bland annat sjuksköterskor i tre pilotprojekt gå ner på 30-timmarsvecka under hösten 2020. Projektet skulle ha återupptagits 2022 men sköts på framtiden på grund av underbemanning. Den förkortade arbetstiden ledde helt enkelt till mer övertidsarbete på grund av personalbrist.

– Inga scheman går ihop om man inte har personal. Och sjuksköterskorna på akuten hade redan enormt mycket övertid. Det är helt orealistiskt att genomföra en arbetstidsförkortning i det här läget, kommenterade Camilla Gustafsson, ordförande för Vårdförbundet i Region Värmland, till Dagens Samhälle om det avbrutna försöket.