Certifikat – ett spel för gallerierna?

Största delen av den kvalitetscertifiering som förekommer idag handlar om certifiering av ledningssystem på verksamhetsnivå. Inom en del kompetensområden finns även standarder för personcertifiering.

Vinstdrivna krafter styr

I kvalitetsbranschen har sedan länge en diskussion om certifikatens betydelse tagit plats. Lars Sörqvist är en av dem som tycker att de tillskrivs för stort värde.

– Ledningssystem med tydliga rutinbeskrivningar är en viktig komponent i kvalitetsarbetet. Det är absolut inte allt, men en betydelsefull del. Att primärt skapa ett ledningssystem för att det ska se bra sett utåt är däremot kontraproduktivt. Detta har diskuterats i över 20 års tid, och det blir aldrig rätt. Egentligen kan det ses som ett allvarligt systemfel, säger han.

Enligt Lars Sörqvist finns det två problem med det han kallar certifieringsträsket. Dels att det finns en övertro på certifiering trots att det inte finns några forskningsmässiga  belägg att en certifierad verksamhet är bättre på att leverera kvalitet än en icke-certifierat verksamhet, dels att många certifieringar initierats utifrån ett marknadsföringsbehov istället för ett kvalitetsbehov.

– Att man betalar för certifikat är märkligt bara det. Det kan påverka objektiviteten. Visserligen finns Swedac som en oberoende och ackrediterande part, men att övervaka certifieringsorganen är en svår och väldigt liten del av deras arbete. Erfarenhet visar att det är ganska låg ribba för att få ett certifikat, och en ännu lägre ribba för att få behålla det, säger han.

Lars Sörqvist å sin sida tror att det är just vissa företags inställning till certifikat som utgör det största problemet.

– Vissa certifierar sig för att göra kunderna nöjda, eller för att få extra poäng i externa upphandlingar. Det är fel. Om man däremot gör detta för att bygga ett värdeskapande ledningssystem och ser certifikatet som en bonus är det bra. Generellt sett skulle jag ändå säga att det finns ett överfokus på certifikat, säger han. Fokus ska alltid ligga på det arbete som utförs. Om målet är att vara certifierad kommer det alltid att bli fel.

På tårna inför revisioner

Sara Sim är avdelningschef vid Sis. Hon tror att mödan och arbetsinsatsen vid certifieringsprocesser är för stor för att någon skulle genomföra dem med tveksamma avsikter.

– Vi på Sis är också certifierade enligt tre standarder och det är ett stort arbete bakom dem. Det finns också väldigt stora vinster med den här typen av certifieringar, så det vore olyckligt om man investerar i att bygga en verksamhet som ska uppnå certifieringskraven för att sedan helt släppa den investeringen och nyttan när processen är över, säger hon.

Hon tror också att det är svårt rent praktiskt att göra den typen av satsning halvhjärtat. Utöver certifieringsrevisionen gör certifieringsorganisationen två uppföljande revisioner kommande år, då arbetet återigen utvärderas.

– Även om det inte rör sig om en omcertifiering så håller man sig på tårna inför uppföljningsrevisionerna, säger hon.

På frågan om det skulle finnas en poäng med att skapa ett mer oberoende organ som gjorde återkommande uppföljningar hos de certifierade verksamheterna, svarar Sarah Sim att rådande strukturer är fullgoda i det avseendet.

– Ackrediteringsorgan såsom Swedac kontrollerar själva certifieringsorganen, så det finns redan en tydlig kvalitetssäkring där, säger hon.

Swedac tillbakavisar kritiken

Karolina Magnusson Stenmark är bedömningsledare på Swedac. Hon vänder sig emot påståendet om att certifikaten skulle missbrukas för att höja organisationens anseende.

– Certifikatet är ingen ögonblicksbild. Det är ju ett fortlöpande arbete för att upprätthålla ett fungerande ledningssystem och som granskas årligen. Och vi på Swedac granskar att certifieringsorganen har kompetens för att revidera och ställa ut certifikat, säger hon och tillägger:

– Våra kompetensprövningar handlar både om att granska rutiner och processer, men vi följer även hur revisionen går till ute på plats hos det certifierade företaget.

Sarah Sim på Sis tror på precis som Lars Sörqvist att olika verksamheter har olika incitament bakom certifieringsprocesserna, men hon ser inget problem med det.

– För vissa verksamheter kanske man främst tittar på nyttan med att arbeta mot en certifiering – alltså att det arbetet i sig förbättrar verksamheten, medan för andra kanske certifikatet handlar mer om affärsnytta. Det viktigaste för oss är att man lever upp till kraven, säger hon.