I undersökningen ”Mångfald eller enfald” deltog sammanlagt 1 129 personalchefer och anställda i 496 svenska företag. Av dessa företag har endast 31 procent någon form av policydokument kring mångfald, oftast finns enbart jämställdhetsplaner som inte tar upp frågan om etnisk mångfald.
– Den traditionella svenska frågan är sedan flera decennier jämställdhet mellan könen, menar Berth Jönsson, ansvarig för undersökningen på Research International.
Högst på personalchefernas dagordning vad gäller mångfaldsarbete kommer att motarbeta sexuella trakasserier och att utjämna könsfördelningen. Att bekämpa trakasserier på grund av etnisk bakgrund anses också viktigt, men att få in fler personer med invandrarbakgrund i företaget är lågprioriterat. Bland de anställda finns det ett mycket större intresse för att få en högre andel personer med invandrarbakgrund i företaget. De ser däremot inte trakasserier som ett lika stort problem.
Anses inte lönsamt
Skillnaden i åsikter beror enligt Berth Jönsson på att personalcheferna måste lägga ned mycket tid på att handskas med trakasserier och att de därför prioriterar det arbetet högre. Mångfaldsarbete anses inte heller lönsamt. Endast en knapp tredjedel av cheferna anser att de får någon direkt avkastning från att bedriva mångfaldsfrågor och ungefär hälften är negativa till att det kommer att bidra till ökad lönsamhet i framtiden. Samtidigt säger 46 procent av de anställda att de har förlorat en affär på grund av att kunden har en annan kulturell bakgrund.
– Man ser inte de affärsmässiga drivkrafterna, säger Berth Jönsson.
Han har ändå förhoppningar om att utvecklingen går mot ökat arbete för etnisk mångfald och nämner Ikea som ett positivt exempel. Där strävar man efter att på varje varuhus ha personal som speglar den lokala marknaden.
– Det är i den riktningen som Sverige måste gå.