Cirkulära affärsmodeller i industrin: Många hinder kan tacklas av bolagen själva

Några exempel på hinder är oförmåga att nyttja tekniska framgångar, bristande inkludering av kunder i skapandet av cirkulära produkter och tjänster, höga investeringskostnader och oförmåga att framställa riskhanteringsstrategier.

Historiskt har Sverige setts som ett föregångsland inom hållbarhet. Men det är oklart hur svensk industri faktiskt ligger till när det kommer till cirkulär omställning.

– Vi ligger över medel när kommer till cirkulär ekonomi, men det finns ingen data på den cirkulära omställningen. Dock finns ingenting heller som talar för att svensk industri ligger efter, säger Johan Frishammar.

Han och Parida valde dock att forska på detta ämne eftersom de är rädda för vilken effekt traditionella affärsmodeller kan ha på svensk konkurrenskraft, och miljön, över tid.

Firmorna har direkt påverkansmöjlighet

Enligt rapporten experimenterar svensk industri fortfarande med cirkulära affärsmodeller. Till exempel verkar få svenska industrifirmor ha förbättrat sin resurseffektivitet, eller skalat upp en cirkulär affärsmodell till den grad att den har ersatt mer traditionella eller konventionella modeller.

– Vi känner inte till ett enda svenskt industriföretag som har lyckats skala upp en sådan affärsmodell, säger Johan Frishammar.

Dessutom har Frishamamr och Parida kommit fram till att företagen har möjlighet att påverka majoriteten, om inte alla, av utmaningarna som de möter. Bollen är på deras planhalva, så att säga.

I rapporten lyfts Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk, tillsammans med initiativ som EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi. Enligt Johan Frishammar skapar rådande lagstiftning och styrdokument goda förutsättningar för svensk industri.

– Industrin tenderar att göra deras problem till politikens problem, men de kan göra mycket själva.

Tips för att lyckas

Samtidigt är utmaningarna sammankopplade i ett komplext nät, och därför kan de inte lösas med klassiskt ”silotänk”.

Därför kommer forskarna med konkreta råd till bolag som vill införa cirkulär affärslogik eller mildra barriärerna och stärka satsningar som redan pågår.

Svenska industriföretag rekommenderas bland annat att:

• Bygga nya förmågar, för då kommer de flesta hinder att upplösas. För att kunna använda sig av framväxande teknologier, på djupet involvera kunder och skapa värde med andra ekosystemaktörer behövs kunskap. Och kunskapen måste integreras.
• Säkra mer finansiering, för övergången till en cirkulär affärsmodell kostar.
• Anamma ett holistiskt perspektiv.
• Se till att adressera varje hinder på rätt nivå. En cirkulär affärsmodell är inte bara företagets. Modellen förutsätter också samarbete mellan flera företag och organisationer som är ömsesidigt beroende av varandra – till exempel ett tillverkningsföretag, kunder, tjänsteleverantörer, underleverantörer och aktörer som är specialiserade på återvinning.
• I design-fasen av den cirkulära affärsmodellen måste den internationella dimensionen tas hänsyn till. Svenska industriföretag är exportorienterade, därav behovet.
• Forska och lär mellan företag. Många av de politiska styrmedel som krävs finns redan på plats. Men politiken kan stimulera ökad cirkuläritet genom bland annat tillämpade forskningsprogram och lärande mellan företag. 

Läs hela rapporten här.