Det finns en utveckling mot ökat kunskapsinnehåll i dagens yrken. I och med detta blir företag beroende av medarbetares kunskap vilket gör att vikten av medarbetarna och deras engagemang ökar.
– I forna tiders arbetsliv var många människor utbytbara. I dagens specialiserade och kundorienterade företag är det allt fler som har blivit nyckelpersoner i sitt företag, säger Marie-Louise Thorsén Lind, som arbetar med psykosocial arbetsmiljö på Svenskt Näringsliv.
Henrik Fock, seniorkonsult på Research International, har gjort undersökningar om vad som är avgörande för att en medarbetare ska vilja arbeta hos en viss arbetsgivare. Han betonar också vikten av att företag tar hand om sina anställda.
– Om företag inte vinner slaget om medarbetarna vinner de inte heller slaget om kunderna, konstaterar han.
Lojalitet gammaldags
Ordet ”lojalitet” används ofta för att beskriva den ideala relationen mellan anställd och företag, ur ledningens perspektiv. Henrik Fock tycker dock inte att det ordet är bra att använda, av flera anledningar. Dels kan själva ordet vara laddat, och har för många en smak av underdånighet.
Dessutom har värderingarna och idealen hos de anställda förändrats. Det räcker inte längre för en arbetsgivare att vara hygglig och trevlig mot sina anställda för att de ska stanna kvar. Gammaldags och blind lojalitet är inte lika vanlig som tidigare, utan de anställda tänker rationellt och vill få ut något av sitt arbete. Om de får det, då kan lojalitet skapas, eller arbetsgivarengagemang, som Henrik Fock föredrar att kalla det.
– Jag har sett hos framför allt yngre välutbildade personer att de vill vara hos arbetsgivare som gör det lätt att sluta. Med det menar de en arbetsgivare som utvecklar dem och deras värde på marknaden. Får de anställda det – då stannar de kvar, säger Henrik Fock.
Intresset skiljer sig
Samtidigt kan intresset skilja sig åt mellan olika grupper. Det är mest högutbildade grupper som betonar att det är viktigt med ett ledarskap som hjälper den anställde att växa. Personer med lägre utbildning ställer ofta andra typer av krav.
– Hos dessa grupper ses arbetet inte lika ofta som en lika viktig del av livet, som hos grupper med högre utbildning. Drivkraften är att försörja sig och det är den rent sociala miljön, inte möjligheten till utveckling i arbetet, som är viktigast för trivseln på arbetsplatsen, säger Henrik Fock.