– Dessutom är det så att blivande samhällskunskapslärare känner osäkerhet inför att undervisa om ekonomi och det ger anledning att fundera över om ekonomiutbildningen för blivande samhällskunskapslärare kan revideras så att den bättre förbereder studenterna för undervisningen.
Avhandlingen består av fyra delstudier. Två av delstudierna handlar om vilken ekonomikunskap som nationalekonomer anser att samhällskunskapsämnet bör ta upp och vad som tas upp i läroböcker. De andra två handlar om blivande samhällskunskapslärares förutsättningar att undervisa om ekonomi i gymnasieskolan.
Varför tror du att det här ämnet klassas som mer komplicerat och svårbegripligt än andra samhällsorienterade ämnen?
– Studenterna som ingår i undersökningen uppger att ämnet känns svårt att undervisa eftersom det är så pass begreppstätt. De har också svårt att se sambanden i ekonomin, alltså hur de olika ekonomiska begreppen och principerna hänger samman. Det leder till att de inte riktigt litar på den egna förmågan att undervisa ekonomi.
Vad kan vara de yttersta riskerna med att inte hantera det här problemet?
– Det finns ekonomiska dimensioner i de flesta beslut vi fattar både som privatpersoner och samhällsmedborgare och därför behövs gedigna ekonomiska kunskaper så att människor kan fatta individuella och kollektiva beslut på robusta grunder. Jag tror att ekonomiska kunskaper är en viktig demokratisk kompetens eftersom goda ekonomikunskaper rustar oss att bättre förstå och hantera omvärlden.
Finns det något konkret sätt att underlätta för lärarna i den här undervisningen?
– Ett konkret tips är att verkligen se till att använda adekvata ekonomiska termer i undervisningen och förklara dem med vardagliga beskrivningar för att sedan återvända till de ekonomiska termerna. Sådana språkliga växlingar har visat sig vara betydelsefulla för att elever ska nå bortom den vardagliga förståelsen av ett fenomen.
publicerad 2 oktober 2023
av
Ellinor Gotby Eriksson