Efter att nu ha jobbat i 15 år med olika typer av kvalitets- och förbättringsfrågor kände jag att ville dela med mig av ett gott råd till alla kvalitetschefer:
Ta av offerkoftan!
Det finns ett antal utbredda klagosånger bland kvalitetschefer. En av dem går så här: ”Jag får inte sitta i ledningsgruppen så jag har ingen formell makt”. En annan låter ”det är ingen annan som förstår kvalitetsfrågor på det här stället!” och en tredje – den ljudligaste – ”ledningen är inte tillräckligt engagerad”.
Det är dags att lägga det där pratet bakom sig nu.

Alla de framgångsrika ledare jag mött inom det jag kallar ”de långsamma frågorna” – alltså kvalitet, hållbarhet, säkerhet, HR och så vidare – har i första hand varit bra på att förstå människor. De har varit bra på att fatta vad som får oss att känna mening och motivation. De har klivit fram med ett tydligt och lyssnande ledarskap i de frågor de har varit ansvariga för. Inte minst har de varit duktiga på att samla människor till utvecklande samverkan i viktiga frågor.
De som har varit minst framgångsrika är de som försökt tvinga fram förändring genom att slå en ISO-standard i huvudet på ledningen eller trycka in nya rapporteringssystem, som medarbetarna sedan bara använder för att de måste. De har försökt informera, strukturera och internrevidera sin väg framåt. När folk sedan ändå inte har fattat har de börjat peka på dåliga förutsättningar och har känt sig ensamma och orättvist behandlade. De har fastnat i sina klagosånger.
Jag har hört de här klagovisorna till döddagar och är väldigt trött på dem. Det är visor som kommer från en plats av martyrskap och offermentalitet. Det är idéer i oss som härrör från en tanke om att någon annan ska förstå vad jag kommer med, engagera sig i det, erkänna mig och mitt budskap. Det är visor som lägger ansvaret på andra att förändra min situation.
Nej, sluta försöka rekrytera människor till gamla kvalitetsmantran eller få dem att ”börja tänka kvalitet”. Sluta utbilda, missionera och informera. Lägg bakom dig tanken att du måste ha formell makt och position i ledningsgruppen. Lägg åt sidan alla de saker du INTE har, och fokusera på det du faktiskt har och kan påverka. Gå ut och möt människor, bygg relationer och var den förändring som du ser behöver komma till skott.
Och sluta gå på enkla finter som att ”vi behöver stärka kvalitetsprofessionen”. Det behöver vi inte alls. Det vi behöver stärka är förmågan att leda förändring: närvaron i oss själva att bidra till mänsklig utveckling såväl som organisatorisk.
Det är inte dribblingstekniken du behöver träna. Det är passningsspelet, förmågan att göra dig själv spelbar. Den mentala styrkan att ta skott på mål och vara beredd att missa.
Sluta försöka informera människor till att förstå vad som vore bäst. Rör vid deras hjärtan i stället. Och för att röra vid deras hjärtan måste du bli ett med ditt eget.
Börja där.
Ola Ljunggren Bergeå, konsult Real8