Dags att vässa kraven i Iso 9001?

Ger grundläggande kravställning

De senaste 30 åren har han jobbat med kvalitetssäkring på många olika sätt och varit med om fyra revisioner av Iso 9001 – 1994, 2000, 2008 och 2015. Från sina positioner har han kunnat följa hur standarden gått från ”hård produktkvalitet” till att bli en standard som gäller fler leveranser.

– Jag ser dagens version som moderstandarden som ger en grundläggande kravställning på verksamhetsledningssystemen. Vad är det som behöver vara på plats för att kunna säkra verksamhetens förmåga att leverera utifrån överenskommelsen med kunder och andra intressenter? Kvalitetsledning handlar inte enbart om hårda produktparametrar, utan om hur man bygger, vidmakthåller och förbättrar sin förmåga att nå fram till ett fullgott resultat, säger han.

Integrerade ledningssystem

En av de stora milstolparna i utvecklingen är det Iso-direktiv – Annex SL – som fastställdes 2015 och som gjort att Iso 9001, 14001, 45001 och en rad andra standarder numera är uppbyggda enligt samma övergripande struktur. Det öppnar upp för integrerade ledningssystem, vilket Per Webb ser som en naturlig utveckling.

– I verkligheten är verksamheters ledningssystem komplexa och innefattar inte bara ett ämnesområde. De olika områdena går i varandra och att inte integrera dem i ett gemensamt ledningssystem är rent slöseri. Då är det en stor fördel att även Iso:s ledningssystemstandarder linjerar med varandra, konstaterar han.

Många branschspecifika standarder

I takt med att allt fler organisationer fått upp ögonen för behovet av kvalitetssäkring har Iso 9001-trädet även fått förgreningar i form av nya branschspecifika standarder och vägledningar. Per Webb exemplifierar med IAFT 16949, som används som kravstandard för leverantörer till fordonsindustrin.

– Medan Iso 9001 reglerar vad som ska göras så talar IAFT 16949 mer om hur detta ska göras. Grunden för kraven i IAFT 16949 ligger i kravstandarden för tysk fordonsindustri, VDA 6.1, och amerikanska bilindustrins krav QS 9000, men stommen utgörs av Iso 9001. En harmonisering av kraven via IAFT 16949 är någonting som gagnar en global leverantörskedja, säger han.

En liknande utveckling har skett inom flera andra branscher. Per Webb ser heller ingen nackdel med den rika floran av angränsande standarder med koppling till Iso 9001.

– Den enda nackdelen är väl i så fall att eventuella förändringar i Iso 9001 även kommer att kräva ett stort arbete med att linjera allt som bygger på Iso 9001 som ryggrad, säger han.

Dags för översyn och revision

I grund och botten betraktar Per Webb Iso 9001 som en mycket bra standard. Enda smolket i glädjebägaren är att den fortfarande belastas lite av sin bakgrund då den ursprungligen riktade sig till dem som tillverkade hårda tekniska produkter.

– Men tolkar man Iso 9001 rätt, förstår dess innebörd och inte bara läser den ord för ord så kan den fortfarande vara till stor hjälp i alla typer av verksamheter. Det finns dock skrivningar som inte är tillräckligt tydliga och därför kan misstolkas. Min uppfattning är att standarden till exempel borde ta mer höjd för hållbarhet, betonar han.

Frågan om en översyn och eventuell uppdatering av standarden var uppe till omröstning 2020. Den svenska kommittén röstade ja, men många av de internationella Iso-kommittéerna röstade nej. Resultatet blev att 2015 års version lämnades orörd.

Men än är sista ordet inte sagt. Ett arbete pågår på internationell nivå där Iso/TC 176 Quality Management and Quality Assurance håller på att se över hur omvärldstrender kan påverka behovet av uppdatering. Någon tidsplan är inte fastlagd, men om en uppdatering skulle bli aktuell får det genomslag även på många andra standarder, konstaterar Per Webb.

– Min personliga uppfattning är att processen för uppdatering borde dras igång med det snaraste. Dels för att intressenterna i dag är andra än då standarden senast uppdaterades, dels för att starkare knyta Iso 9001 till de globala hållbarhetsmålen, säger han.

Iso 9001 borde ta taktpinnen

Per Webb betonar vikten av att Iso 9001 tar taktpinnen och för Iso fram till en samling standarder som tillsammans leder till en mer hållbar värld. Ett förslag finns för ett arbete mot en certifieringsbar ledningssystemstandard kopplad till FN:s hållbarhetsmål. Men något beslut är ännu inte fattat.

– Men självklart krävs då en skicklig dirigent för att få standarderna att spela i samma takt. Utvecklingen av standarderna måste också ske med högre grad av samverkan mellan kommittéerna både på nationell och internationell nivå. Standarder har utvecklats i olika spår men när de ska tillämpas hänger allt samman, sammanfattar Per Webb.