Inga produkter i varukorgen.
Danska modellen inspirerar – men är svår att införa i Sverige
Arbetsmarknad Lättare att anställa och sparka. Dessutom satsar grannlandet långt mycket mer på utbildningsinsatser för arbetslösa. Enligt svenska politiker har vi mycket att lära av Danmarks modell, även om den inte går att klippa och klistra på oss.
I samtalet deltog Serkan Käse (S), Oliver Rosengren (M), Jeppe Sörensen (FHO) och Adnan Habibija. Foto: Raphaelle Sisask
Förra året var Danmark landet med lägst andel långtidsarbetslösa i EU. Enligt OECD låg långtidsarbetslösheten i Danmark på 11,4 procent under 2022 medan snittet för EU låg på 38,5 procent. Danmarks arbetsmarknadsmodell har länge varit föremål för debatt, inte minst inom landet, men under Kvalitetsmässan i Göteborg presenterade Jeppe Sörensen från Fagbevægelsens Hovedorganisation, Danmarks motsvarighet till LO, modellen och dess fördelar.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Flexicurity-modellen har uppmärksammats för den rörlighet som möjliggjorts på den danska arbetsmarknaden.
– Det är lätt för arbetsgivare att anställa och sparka arbetstagare, sade Jeppe Sörensen.
Arbetstagarna går med på relativt osäkra villkor men kompenseras genom ett socialt skyddsnät vid arbetslöshet. Det är alltså riskfritt för arbetsgivare att anställa samtidigt som risken för den anställde att relativt ofta byta jobb ska vara låg. Dessutom ställs höga krav på aktivt arbetssökande, och vidareutbildning för att öka attraktivitet på arbetsmarknaden.
Enligt SCB låg arbetslösheten i Sverige på 7,4 procent i oktober. På andra sidan sundet var samma siffra 2,5 procent. Det är oklart vilken effekt flexicurity-modellen haft på Danmarks arbetslöshet, men arbetsmarknadspolitiska insatser riktade till arbetslösa verkar ha uppskattats av myndigheter.
– Utbildningslyftet har stöttats av Arbetsförmedlingen eftersom man ser att det har effekt, sade Jeppe Sörensen.
”17 miljarder mer per år för att komma upp i danska nivåer”
Enligt Adnan Habibija, arbetsmarknadspolitisk utredare på LO, är det arbetsmarknadspolitiska insatser som skiljer Sverige och Danmark åt.
– 2019 satsade Sverige 0,06 procent av BNP på arbetsmarknadspolitiska insatser medan Danmark satsade 0,36 procent av BNP. För att komma upp i danska nivåer hade Sverige behövt satsa 17 miljarder per år. Men vi i har i stället valt en annan väg.
Adnan Habibija ser Sveriges fokus på lönesubventioner efter millennieskiftet som ett felsteg, och att mer borde göras för att få fler att delta i arbetsmarknadsutbildningar.
Politikerna: Inspirerande men inte applicerbar på Sverige
Så ska Sverige gå samma väg som Danmark? Enligt riksdagsledamoten Serkan Köse (S) gör Danmark rätt.
– Absolut! Danmark har hittat sin modell, kan man konstatera. Jag tror dock inte att den kan kopieras rakt av. Men de har verkligen satsat på utbildning, och där ser vi att Sverige har halkat efter. Sedan finns det många problem med modellen också. Det är för enkelt och flexibelt att bli av med folk, sade han under Kvalitetsmässan.
Riksdagsledamoten Oliver Rosengren (M) höll också med om att det finns en del inspiration att hämta från Danmark, även om det inte fullt ut går att slänga sig över den danska modellen.
– Det finns ju skäl varför Sverige redan börjat röra sig mot den danska modellen, sade Oliver Rosengren.
– Huvudproblemet i Sverige har inte varit brist på utbildningsplatser. Det har funnits pengar till fler utbildningsplatser. Man måste ställa tydligare krav på arbetslösa utan utbildning.
Oliver Rosengren hänvisade till IAF:s rapport från i mars då Arbetsförmedlingen kritiserades för att inte följa upp om arbetssökande utökar sitt geografiska och yrkesmässiga sökområde.
Missmatchning mellan jobb och utbildning
Enligt Serkan Köse är det största problemet missmatchningen på arbetsmarknaden mellan jobb och utbildning, något Skolverket skrivit om i en rapport. Likt Sverige skriker Danmark efter arbetskraft. Kompetensförsörjningen har dock visat sig vara en större utmaning i Sverige eftersom den efterfrågade personalen inte finns bland de arbetslösa. Både Serkan Köse och Adnan Habibija efterfrågar fler arbetsmarknadsutbildningar, men LO:s utredare lägger till två önskade åtgärder på sin lista för att Sverige ska lösa ekvationen högarbetslöshet och brist på kompetens.
– Fler resurser till Arbetsförmedlingen och ökad jämställdhet i arbetsmarknadsutbildningar. Vi har ett system som bekostar män men inte kvinnors omställning, sade Adnan Habibija under Kvalitetsmässan i Göteborg.
