Peter Popovics har nyligen avlagt en avhandling om varför innovationsbranschen bör uppvärdera misslyckanden.
Därför är återbruksbara innovationsprojekt framtiden
Innovation
Misslyckade innovationsprojekt bör aldrig skrotas helt. I stället kan man ta för vana att återanvända betydande delar i kommande projekt. Det menar Peter Popovics, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm.
– Yrkesverksamma som likställer misslyckande av en innovation med misslyckande hos individen bör inte vara i innovationsutrymmet överhuvudtaget.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Om man analyserar misstagen mer noggrant kan man sedan spara sociala, organisatoriska och tekniska resurser. De kan återanvändas i framtida projekt genom att man kombinerar dem med nyutvecklade resurser, säger han.
Varför är det då så viktigt att dra nytta av misslyckanden när det kommer till innovationsprojekt?
– Med tanke på att de flesta innovationer faktiskt slutar i misslyckanden och att innovationsprocessen är resurs- och energikrävande, är det en förlorad möjlighet att inte försöka dra nytta av tidigare misslyckanden, säger han.
Bygg din guldgruva
Enligt Peter Popovics visar så kallad “negativ kunskap” alltså kunskap om vad som inte fungerar är mer pålitlig än kunskap som visar på vad som fungerar. Den förstnämnda är nämligen mer rubust och objektiv. Positiv kunskap om vad som fungerar tenderar att vara baserad på särskilda situationer eller kontexter.
Misslyckanden hjälper oss också att dra nyttiga lärdomar inför framtiden menar han, vilket ger en möjlighet att rätta till felaktiga metoder och implementera förebyggande åtgärder.
– De blir en bank av återanvändbara resurser som kan spara investeringar, minska risker, förkorta tiden till marknaden och fungera som katalysatorer för att utveckla eller förvärva nya resurser.
Skrubba bort stigmat
Peter Popivcs hoppas att fler innovationsteam ta för vana att löpande fråga sig ”Vilka resurser har vi utvecklat under den misslyckade innovationen, och hur man utnyttja dem i nya innovationsprojekt?”.
– Att belöna framgång och bestraffa misslyckanden är fortfarande en utbredd kultur i våra vardagliga liv, oavsett om det är i skolor eller professionella organisationer. Som ett resultat kan individer uppleva en känsla av skam när de återaktiverar kontakter med exempelvis investerare efter ett misslyckande, säger han och tillägger:
– Men yrkesverksamma som likställer misslyckande av en innovation med misslyckande hos individen bör inte vara i innovationsutrymmet överhuvudtaget – och det är därför ingen förlust om de inte vill medverka igen.