Därför är kvalitetsprofessionen bäst lämpad att ta sig an AI

– Många tror att det är väldigt svårt och dyrt och tekniskt utmanande, att man måste ha stora serverhallar för att driva igenom vissa satsningar. Det gäller bara ibland. Vissa delar är svårt att bygga infrastruktur kring och forskar på – men till stor del handlar framgångsfaktorn kring AI om hur man tillämpar den, säger han.

Six sigma är väldigt tacksamt att använda i AI-arbetet.

– Inte minst Six sigma blackbelt som redan har en mängd olika verktyg för bland annat datakvalitet. Uppfinn inte hjulet. Det finns redan möjligheter att använda tekniken. Ställ bara frågorna vad är det som har hänt? Varför? Vad ska vi göra för att förbättra och säger han.

Han lyfter också regressionsanalys som med fördel kan göras med hjälp av AI.

– Men huvudsaken är ändå att vi kommer igång. Det gör vi bäst med hjälp av ständiga förbättringar, genom att bygga på det som är våra dagliga utmaningar just nu.

Outnyttjade resurser

Magdalena Smeds, biträdande universitetslektor på Linköpings universitet, lyfter vilka kompetenser som är centrala i digitalisering och till viss del AI-transformationen.

– En vanlig frustration inom olika verksamheter är att implementeringen inte alltid sker på ett systematiskt sätt. Kvalitetsprofessionen kan här kliva fram och lyfta fram vad värdet är, och för vem, säger hon.

Vad säger då forskningen om hur implementeringarna har mottagits?

– Inom Industri 4.0 finns det mycket att säga om vardagen och arbetsuppgifterna kopplat till AI och digitalisering. Kommunikationssätten förändras och man visualiserar data på nya sätt. Problemlösningen och analysmetoderna har också förändrats väldigt mycket, säger hon.

Man ser också ett ökat beslutsfattande utifrån datan inom organisationerna och man jobbar närmare kunderna. Ökad automation av bland annat serviceärenden är en annan vanlig effekt.

Många viktiga egenskaper

Är då kvalitetsprofessionen ledare eller följare i detta avseende? Inom kommunikationsdelen och problemlösning är professionen ledande enligt Magdalena Smeds, i övrigt står kvalitetsfolket ofta på sidan av. Men på många sätt kan den digitala transformationen gynnas av att kvalitetsprofessionen tar ett större ansvar, detta då de besitter några väldigt tacksamma egenskaper för ärendet. Magdalena Smeds lyfter följande som fördelaktiga egenskaper:

• Integrerare, pragmatiskt förhållningssätt
• Förändringsledningsförmåga
• Processledning
• Projektledning
• Förbättringsanalysförmåga
• Förutsägande och proaktivt arbetssätt
• Generell IT-förmåga
• Big data-förmåga

Magdalena Smeds exemplifierar med en studie som hon och kolleger vid Linköping universitet gjorde, där de pratade med 11 företag inom industrisektorn. De svarande arbetade antingen operativ eller strategisk nivå.

Deltagarna fick föra dagbok under veckan där de antecknade vilka egenskaper de hade använt under veckan, under olika digitaliseringsprojekt. Det rörde sig både om mjuka och hårda värden, det vill säga både exempelvis relationella frågor och processledning. Resultaten visade att man arbetade med både mjuka och hårda ingångar. Visa arbetade mer strategiskt. Den gruppen gick under namnet ”visionärerna” i studien, och de sålde in behoven av övergripande frågor som rörde roller och investeringar.

Gruppen ”experterna” arbetade också strategiskt men utan fluff. De arbetar med implementering och stöttning vid användning av hårda praktiker.

Analytikern jobbar nära verksamheten med bland annat dataanalys.

Den fjärde gruppen ”Facalitatorn” säljer in behov av digitala praktiker med fokus på mjuka värden.

Från tanke till praktik

Vi har alltså en gedigen verktygslåda. Så vad händer då när den möter AI? Peter Häyhänen är utvecklingsdirektör hos Region Jönköping. Han har genomförandet av ett av Sveriges största digitaliseringsprojekt inom offentlig sektor hos Västra Götalandsregionen.

– Det främsta värdet är kundens värde. Vad har kunden för problem eller behov? Hur kan vi utveckla den tjänst vi håller på med så effektivt som möjligt. Det är förenklat men det är det som allt handlar om.

– Vi bygger sjukhus och slutenvårdavdelningar, IVA-avdelningar med mera. Det mänskliga flödet i de här processerna behöver stöd för kropp och själ. Och vi vet att en av principerna är att göra rätt från början. Hur kan digital teknik hjälpa till med det här?

Robotic process automation, RPA, kallas även digital medarbetare och handlar om att automatisera vissa arbetsflöden. Inom sjukvården innebär det här att vårdpersonalen inte behöver göra saker som inte har med deras utbildning att göra. De slipper med andra ord det underkvalificerade arbetet.

– Inom Västra Götalandsregionen använde vi AI för att hantera smittspårningen. Just smittspårningen är en del av kvalitetsarbete, men här tog vi fram en robot som tuggade igenom alla databaser. Tack vare att man på förhand visste hur flödesprocesserna såg ut kunde man nu skapa processer som tar fram smittskyddsrapporter, och i stället använda sjuksköterskan till att vårda patienten, säger han.

20-40 procent av omkostnader är kvalitetskostnader förklarar Peter Häyhänen. Att automatisera och effektivisera kostar – framförallt i början – men smakar desto mer. Därför behöver kvalitetsfunktionen, IT-funktionen och ledningen se att alla processerna hänger ihop.

– Det är först då vi kan få riktigt bra digital utveckling, säger han.