Inga produkter i varukorgen.
Därför påverkade inte pandemin Sveriges godstrafik
Studie
Det svenska godstransportsystemet klarade coronapandemin utan större negativa konsekvenser. Det visar en ny rapport från Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Huvudförklaringen tycks vara snabba och högkvalitativa åtgärder på mikronivå.
Digitalisering bidrog till en fortsatt effektiv godstrafik. Foto: Stockadobe
Transportsystemet visade sig vara både robust och flexibelt och gick därför relativt opåverkat genom den allvarliga samhällskrisen, som drabbade många andra områden med full kraft.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
– Transportbranschen är van att jobba med fluktuationer i volymerna, så det var inte riktigt något nytt för branschen. Och samtidigt fanns en konstant hög efterfrågan på varor vilket medförde en kontinuerlig efterfrågan på godstransporter. Det hade säkert varit helt annorlunda om köpkraft och efterfrågan på varor hade minskat under pandemin, säger Jessica Wehner, forskare och projektledare för studien ”Coronapandemins effekter på det svenska godstransportsystemet”.
I rapporten undersöker forskarna hur framförallt sjöfart och långa landsvägstransporter påverkades de första två åren efter covidutbrottet. Underlaget är en kombination av intervjuer och kvantitativ analys av fem datakällor, varav två med gps-information från enskilda fartyg och lastbilar.
Studien visar att totalt låg godsflödena i Sverige på en relativt stabil nivå med små skillnader i trafikvolym under tvåårsperioden jämfört med de föregående åren 2017–2019. I den meningen, skriver forskarna, visade sig godstransportsystemet på makronivå vara motståndskraftigt inför de störningar som coronapandemin medförde.
Viss påverkan på detaljnivå
På en mer detaljerad nivå uppstod dock viss påverkan. Exempelvis minskade lastbilstransporterna till Danmark, Tyskland och Polen snabbt med 10–15 procent under inledningen av pandemin under 2020. Liknande tendenser fanns även för vissa kombiterminaler och lager. Återhämtningen efter den inledande nedgången varierade kraftigt för olika varugrupper, typ av lastbil och destination inom Sverige.
Orsaken till transportsystemets motståndskraft som helhet, menar forskarna, var en rad enskilda åtgärder på ”mikronivå”. Det innebar en rad beslut av företag och enskilda medarbetare för att få transporterna att fungera trots restriktioner och annan påverkan under pandemin. I flera fall innebar det nya digitala lösningar som underlättade överlämnandet av varor.
Digitalisering bidragande faktor
Istället för att beställare tvingades ta emot varor och signera mottagandet personligen, utvecklades appar där de kunde göra det digitalt och på distans. Ett annat exempel är att chaufförer inte gick in på hamnkontoret och visade upp godshandlingar under pandemin, utan registrerade dessa digitalt utan fysisk kontakt.
– Många av de digitala innovationerna fanns redan. Exempelvis bank-id och andra typer av signaturer, appar, handdatorer och så vidare – men det hade inte använts inom godsindustrin i en större utsträckning före pandemin. Dessutom var alla intresserade att hålla avstånd och skydda sårbara grupper samtidigt som den höga efterfrågan på gods och på godstransporter kvarstod, säger Jessica Wehner och tillägger att de smarta lösningarna finns i alla led i transportkedjan.
