Datadrivne professorn: ”Mycket att vinna på att vara problemorienterad”

Här har han ägnat stor del av sin tid åt att forska om förutsättningar och modeller för att framgångsrikt driva kvalitets- och verksamhetsutveckling i både privat och offentlig sektor.

För den vana läsaren av Kvalitetsmagasinet är han ett bekant ansikte, kanske till och med ett välkänt sådant. Inte så konstigt med tanke på den omfattande mängd kvalitetsforskning han ligger bakom. Mattias Elg ägnar mycket tid och möda åt att försöka sprida kunskap om goda exempel vad gäller framgångsrik kvalitetsutveckling. På frågan om vilket forskningsprojekt som präglat honom mest svarar han fort.

– Några kollegor och jag studerade ett amerikanskt vårdsystem som heter Intermountain Healthcare. Det var en ganska stor ögonöppnare för mig, och det har betytt mycket för hur jag tänker kring kvalitetsutveckling.

Inom Intermountain Healthcare, ett av USA:s mest högpresterande vårdsystem, insåg företrädare tidigt att mätningar för kliniskt förbättringsarbete fungerade bäst när det var integrerat i den verksamhetsnära praktiken – alltså de frontlinjeanställda.

– De lyckades koppla samman de som faktiskt utför jobbet med de som kan förbättringsarbete och har jobbat mycket med det vi kallar hur-frågan, det vill säga hur något ska göras snarare än att det ska göras, säger Mattias Elg.

Moden kommer och går – data består

Just Intermountain Healthcare refererar Mattias Elg till i boken Förstå, förutse & förbättra – om mätningar och dataanlys för verksamhetsutveckling. I den presenterar han hur man kan bli bättre på att använda data på ett klokt sätt för beslutsfattande, lärande och förbättringar. Datadriven förbättring har kommit att bli ett av Mattias Elgs flaggskepp genom åren, och ett ämne han alltid återkommer till. Sätten att driva utveckling på får inte bli engångsinsatser eller skyltfönsterverksamhet, som han säger det. Grunden för att lyckas med utveckling bygger på att man förstår den egna verksamheten. Först då blir det möjligt att förutse och förbättra. Men i Sverige tycker Mattias Elg att organisationer tenderar att vara alltför lösningsorienterade, vilket ofta ökar viljan att testa på diverse metoder och verktyg, utan tanke på om det faktiskt löser ett faktiskt problem inom verksamheten.

– Nya idéer snurrar alltid runt i vår omvärld. Det kommer en massa moden som vi matas med via konsulter och forskare. Vi behöver förhålla oss till det, säger Mattias Elg.

Vad tycker du är på modet nu?

– Tja… Bra fråga.

Han plockar fram den senaste utgåvan av Kvalitetsmagasinet och börjar bläddra.

– Det bästa sättet att se det på är väl att genom att läsa i den här, säger han och skrattar.

– Vi är alla del av rörelsen. Det talas om cirkularitet, den gröna omställningen och AI. Och det där är intressant ur ett förändringsperspektiv, för det visar sig att idéer som föds ur modet är öppna under en viss tidsperiod. Sen stängs luckan, och in träder något annat.

Att vara öppen för nya intryck och att våga testa nya tillvägagångssätt driver utveckling. Men det är inte alltid lösningarna matchar problemen i organisationen. Det måste finnas en balans däremellan. Samtidigt kommer goda ting också ur trender, säger Mattias Elg.

– Ofta möter idéerna något slags behov.

Men överlag skulle det nog vara till många organisationers förtjänst att vara mer problemorienterade snarare än lösningsorienterade, om man frågar Mattias Elg. Att kunna analysera vad det är som inte genererar resultat ur ett kvalitetsperspektiv, och sedan utgå från det, vore klokt.

Som den amerikanske författaren Nate Silver sade och Mattias Elg sedan citerar i sin senaste bok; Vi är illa ute om tillväxten av information är större än vår förmåga att processa den. Det kan vara onödigt att investera i nya åtgärder innan man vet vilka problem verksamheten faktiskt har. Det hände på Intermountain Helathcare, och det händer ofta i svenska verksamheter, påpekar Mattias Elg.

Ekonomiskt och sociala arbetsplatser – ett samhälleligt värde

Mattias Elg sitter nu inne på sitt kontor. Glatt har han hejat på alla kollegorna i korridoren. Kollegan Mårten Fristedt kommer in och pratar muntert med Mattias Elg som är ”kändis för en dag”, baserat på dagens följe.

Men det är inte bara idag. I tio år har han varit ett av ansiktena utåt för forskningscentret Helix Competence Centre. Eller, centrumchef som han själv säger. Centrumet startades 2006 av Per-Erik Ellström och har i snart 16 år arbetat med arbetslivsfrågor utifrån ett partnerskap mellan universitet, industri, offentlig sektor, arbetsmarknadsorganisationer och civilsamhället. Fokus har legat på hållbar utveckling i organisationer, och på att utveckla kunskap om hur goda arbetsvillkor kan kombineras med effektivitet och innovationsförmåga. Inte sällan kan det tyckas att effektivisering krockar med sociala faktorer inom en verksamhet, men Mattias Elg säger att det inte behöver vara så.

– Vi brukar säga att man måste stå på två ben. Det ena i det sociala och det andra i det ekonomiska. En organisation kan inte bara effektivisera, utan måste även se till att medarbetare mår bra.

Han nämner ett av många forskningsbidrag som Helix genererat genom åren för att förtydliga saken. I år släpptes en rapport om egenmonitorering inom cancervården som Mattias Elg skrivit tillsammans med åtta kollegor. De kom fram till att egenmonitorering skulle ge förutsättningar för mer autonoma individer, effektivare vård och avlastning för vårdanställda.

– Vården utvecklas i takt med att vi får mer och mer tillgång till digital teknik. Med hjälp av det digitala kan vi koppla upp oss på helt annat sätt, hålla koll på viktiga hälsoparametrar på distans och i slutändan flytta vården in i hemmet i högre utsträckning, säger han.

De stora vinningarna blir att patienten lär sig mer om sin hälsa, kan agera snabbare på sämre värden och får större frihet. Och vården får mer data för att generera bättre vård och forskning.

– Man blir mer självständig men får bättre kontakt med vården, vilket blir både ekonomiskt och socialt hållbart, säger Mattias Elg.

Tillbaka till rötterna

Men efter 16 år rundas forskningscentret Helix av, och därmed upphör också Mattias Elg att vara chef.

Hur känns det?

– Det är både och. Att vara chef i tio år är nästan lite för lång tid på ett sådant här uppdrag. Man etablerar vanor, så på något sätt är det väl bra att det avslutas. Samtidigt är det ett enormt starkt varumärke. Vi är ett 30-tal forskare från olika discipliner. Det har inte enbart handlat om kvalitet, utan brett om utmaningarna inom organisationer, säger han.

Ett kapitel är över för kvalitetsforskaren Mattias Elg, men jobbet rullar på precis som vanligt.

– Nu ska jag undervisa och forska, säger han med hopp om att det blir mycket av det sistnämnda.

Näst på tur är ett forskningsprojekt som Myndigheten för arbetsmiljökunskap har beställt. Framtill och med nästa höst ska Mattias Elg undersöka säkerhetskultur inom militär verksamhet för att i längden bidra till att minska risken för olyckor och allvarliga händelser. Det blir en slags personlig tillbakablick för Mattias Elg som för längesedan var officer inom Försvaret, innan han började studera vid Linköpings Universitet. Han ser fram emot att fortsätta bidra till ökad kunskap med sin forskning och undervisning, och finner stor glädje i det.

– Det är fantastiskt roligt, säger Mattias Elg.

Kavajen är nu av, och han står i den varma sensommarsolen som Linköping bjuder på. Campus som för en timme sedan myllrade av studenter är tyst. Den akademiska kvarten är passerad och alla är inne, förutom Mattias Elg som sitter lutad mot ett träräcke i ett hav av cyklar. Han stirrar in i kameralinsen och säger något som möjligtvis ska låta ironiskt, men som man kan anta åtminstone delvis är sant att döma av hans dryga 30 år på Linköpings Universitet.

– Här har jag det bra.