Det kan vi lära av Alan Turing 2022

Ledare Hur hade världen och digitaliseringen sett ut i dag om Alan Turing fått leva? Hans livsöde kopplar på flera sätt till kvalitetsarbetet, menar Yasemin Bayramoglu.

Det kan vi lära av Alan Turing 2022
Yasemin Bayramoglu

Hur skulle världen se ut om Alan Turing fått leva säg 40 år till? Vad hade han sagt om digitaliseringen? Vad hade han löst för gåtor? Det funderar jag på när jag läser temat som Leo Olsson skrivit i det här numret om hur kvalitetsprofessionen kan ge extra skjuts i digitaliseringsarbetet post-corona.

Varför just Alan Turing? Det hänger förstås ihop med mitt eviga serie- och filmtittande nu när det sociala livet fortfarande är satt på paus. I mellandagarna såg maken och jag om filmen The imitation game om mannen som la grunden för dagens it-teknik och artificiella intelligens. Geniet som löste tyskarnas Enigma-kod och som hjälpte de allierade besegra nazismen.

Strax därefter lunchade jag med Britt-Marie Olsson på SJ. Det blev en massa kvalitetsprat, förstås, och under samtalets gång dök fler och fler kopplingar till Alan Turing upp.

Han, särlingen, som var så svår för andra att förstå sig på och jobba med att han faktiskt att han var på vippen att få sparken som kodknäckare flera gånger om. (Hur hade kriget slutat då?) Turing är det yttersta beviset för hur avgörande det kan vara att ha blandade team. Att vi måste våga bjuda in dem som pratar annorlunda, har andra sociala koder och som tänker på ett annat sätt. Även om det kan upplevas som skitjobbigt.

Tidigare samma dag som jag träffade Britt-Marie hade jag intervjuat Peter Bragner, grundskolechefen som du kan läsa om på sidan 40. Jag berättade om hur Peter beskrivit trögrörligheten i skolan. Hans frustration över att det går så långsamt, men samtidigt tålamodet att fortsätta sträva på.

”Ja, för man måste ju väga in riskerna också”, sa Britt-Marie.

Riskerna ja. Se där, ytterligare en koppling till Turing. För det var ju inte bara han som uppfann maskinen som knäckte Enigmamaskinen, utan också han som först insåg varför britterna var tvungna att ligga lågt med det efterlängtade genombrottet och acceptera fortsatta förluster. För om de skulle agera på sin nyvunna kunskap fullt ut direkt, förklarade han, skulle tyskarna inse att de knäckt koden och ändra den. Då skulle flera års arbete vara förlorat. Liksom sannolikt även kriget.

Med en långsiktig strategi med väl utvalda segrar längs vägen skulle de däremot till slut få Hitler på fall. Lite som Peter Bragner säger också – att det handlar om att leta efter kärnan som gör skillnad och inte försöka göra allt på en gång. Vackert så, tänker jag. Allt gott!

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.