Den offentliga upphandlingen omsätter stora belopp varje år. Det totala värdet av statens, kommunernas och regionernas inköp av varor och tjänster uppskattas till cirka 683 miljarder kronor (2016). Det motsvarar cirka en sjättedel – 17,5 procent – av bruttonationalprodukten.
Detaljkrav hindrar kvalitetsutvecklingen
Förändringsarbete Trots ökad offentlig upphandling av välfärdstjänster har upphandlarna fortfarande en alltför snäv syn på kvalitet, menar Henrik Eriksson, forskare och docent på Chalmers. En ny syn på kvalitet krävs som inte motverkar kvalitetsutvecklingen.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Men trots höga kostnader är det sällan som upphandlingarna av välfärdstjänster stimulerar till kvalitetsutveckling hos utförarna och skapar ökat värde för kunder och brukare, konstaterar Henrik Eriksson som tillsammans med sin forskargrupp bedrivit forskning inom området sedan 2013. Forskningsstudierna visar att det sätt som de flesta upphandlarna integrerar kvalitet i sina förfrågningsunderlag har marginell påverkan på kvaliteten på den utförda tjänsten.
– Problemet är att upphandlingarna inte är konstruerade för att släppa loss utvecklingskraften hos utförarna, utan istället styr in dem i existerande sätt att organisera verksamheterna, säger han.
Flera hundra skall-krav
Ett exempel är upphandling av äldreomsorg. För några år sedan gjorde Svenskt Näringsliv tillsammans med Vårdföretagarna en genomgång av alla de upphandlingar av äldreboenden som genomförts under ett och ett halvt års tid. Det visade sig att så gott som alla anbudsunderlag innehöll massor med detaljkrav, ofta flera hundra skall-krav. Men endast fem procent av kraven gällde någon form av resultat för de äldre, som brukarnöjdhet eller resultat av själva vården.
– Visst förekommer det att upphandlarna lägger in kvalitetskrav i sina anbudsunderlag. Men i själva verket har kvalitet fortfarande marginell betydelse relativt priset. Det vanliga är att man checkar av skall-kraven och sedan väljer den leverantör som är billigast, konstaterar Henrik Eriksson.
Läs även: Viktigt följa upp upphandlingen.
De studier som Henrik Eriksson och hans kollegor gjort av kommunala upphandlingar av äldreomsorg visar samtidigt på stora skillnader. Nationella riktlinjer saknas och varje kommun har att utveckla sin egen upphandlingsmodell med allt vad det innebär av lokala variationer.
– För säkerhets skull väljer man ofta ett gammalt upphandlingsunderlag som förlaga och återanvänder det efter några mindre justeringar. Ur juridisk synvinkel är det naturligtvis oantastligt eftersom tidigare upphandlingar gått igenom, men leder heller inte till någon förnyelse eller kvalitetsutveckling. Det som skulle behövas är att man drar ned på juridiklogiken till förmån för kvalitetslogiken, säger han.
Dynamisk syn på kvalitet
Det som Henrik Eriksson framförallt efterlyser är en annorlunda syn på kvalitetsbegreppet – en övergång från en statisk till en dynamisk syn på kvalitet. En dynamisk kvalitetssyn kännetecknas av att upphandlaren inte bara ställer krav på själva tjänsten, utan även på att utförarens hela organisation genomsyras av ett systematiskt kvalitetsarbete med kunden eller brukaren i fokus. Några detaljerade skall-krav behövs överhuvudtaget inte.
– Den svenska lagen om offentlig upphandling är visserligen överdrivet komplicerad jämfört med andra länder. Men några juridiska hinder för att ersätta de vanliga skall-kraven med en mer dynamisk syn på kvalitet finns inte, förklarar han.
Läs även: Skellefteå har 100 procent fokus på kvalitet i upphandling.
Svenskt Näringsliv gav för några år sedan SIQ – Institutet för Kvalitetsutveckling uppdraget att ta fram en praktisk kvalitetsmodell som kan användas vid upphandling och uppföljning av äldreomsorg. Modellen är en ”nedbantad” form av SIQs generella modell och är även tillämplig på upphandling av andra tjänster.
Leverantörens kvalitetsmognad
Modellen bygger på tre delar – systematik, struktur och kultur – och innebär att fokus skiftas och tonvikten i kravställningen läggs på leverantörens kvalitetsmognad och förmåga att utveckla kvaliteten över tid.
– Den eller någon annan Excellence-modell är en bra garanti för att leverantören bedriver ett systematiskt kvalitetsarbete som leder till positiva resultat och ständiga förbättringar, konstaterar Henrik Eriksson.
Att gå över till en annorlunda syn på kvalitetsbegreppet kan dessutom ge stora besparingar. Kvalitetsbristkostnaderna uppgår inte sällan till 10 – 30 procent av den totala kostnadsmassan och är ofta högre i tjänsteproducerande företag.
Vilket gehör finns för det här bland de offentliga upphandlarna?
– Tyvärr är intresset svalt. Men förr eller senare krävs förändringar. För att få högre utväxling på våra skattepengar och bättre resultat behövs ett system som medverkar istället för motverkar till kvalitetsutveckling, betonar Henrik Eriksson.